Inte mkt

En diskmaskin diskad.
Letat papper (och hittat en massa!).
Glott i bloggar.
Spelat spel på facebook.
Klappat katten.

Ja, det är väl typ det jag gjort idag. Inga större bedrifter asså.

Wihooo vad intressant blogginlägg.

Suck.

Uuggghhh... :S

SATAN vad kasst jag mår... Tvi!
När jag var hos läkaren ville han ge mig en vanligare antibiotika först, men jag har reagerat kasst på just den sorten innan, så jag bad istället om samma som jag brukar få när jag har lunginflammation eller luftrörskatarr.
Dock var det ett bra tag sen jag hade det, och min kropp har tydligen bestämt sig nu för att den inte alls gillar den här sorten heller.

Varvar mellan att ligga/halvsitta i sängen, och att sitta i soffan. Har sån vansinnig magknip så det är inte sant, och rejäl halsbränna + magkatarrs-känsla. Dessutom illamående som attan.
Käkar mina omepraxol, men de är inte till mkt nytta...
Äter knäckebröd för att lindra magkatarren och uppstötningarna.
Samtidigt som det känns som jag ska spy hela tiden.

Jag är trött. Oändligt trött... Blev ju inte mkt sömn inatt, och nu mår jag för kasst för att kunna slappna av.

Jaaaa... jag klagar. Men detta e fan inte roligt!
1 day done, 9 to go.... uuughhhh

:´(

Insomnia

Kan inte sova. Har inte sovit sen jag var hos läkaren heller.... dvs inte nåt på dagen.
Och jag vet varför. Det är hostmedicinen som jag tog vid 17-tiden. Innehåller bla efidrin.

Skallabank...slut i kroppen... men ingen sömn :S

Uäck

...Uggghhhh... jag har förmågan att glömma ganska viktiga saker ibland....
Som nu tex. Jag fick hostmedicinen Lepheton idag... ska ta den 3 ggr om dagen.
Jag BRUKAR komma ihåg att jag inte mår kanon av den... pga morfinet. Men nädå... det hade jag ju glömt lagom tills jag svalt ner den. Skulle införskaffat illamående-piller eller tuggummi...

Men den e rätt bra måt smärtan och den vidgar luftrören finfint med efedrinet. Och för första ggn på länge har jag inte hostat på nån timme ;) ...peppar peppar ta i trä...

Svar

Ja, efter 7 minuters besök hos läkaren gick jag ut med svaret.
Luftrörskatarr... som jag borde gått till läkaren redan för 4 veckor sedan...

Antibiotika 10 dagar och hostmedicin. Dessutom se till att ta min Ventoline (astmamedicin) 4 ggr om dan.

VC

Ja, VC ringde upp... en distriktssköterska.. Vet att jag har pratat med henne nån gång innan och det var samma attityd då:
Arrogant, otrevlig och nedvärderande...
-Nä vi har inte tid att kolla sånt på dig idag. Visst, du kan få en tid för hostan o febern som inte ger sig (hostat snart 2 månader och det gör rätt ont nu), men resten får du vänta med.
-Jaha minsann... ja men röker du fortfarande?
jaa... det gör jag...
-Ja det e ju inte bra (fnys)
Jag veeeeet!

Jahaja... ja jag fick en tid kl 16 iallafall...
Men jag är mest bara förbannad nu. Irriterad på sköterskans attityd. Jag är inte den som ringer för ingenting. Dessutom drar jag mig för att ringa!

Ja... jo...

Ja jag vaknade o tänkte jag skulle ringa VC... sen sket jag i det... orka lixom...
Sen tog jag mig i kragen o ringde ändå. De ringer upp 13:05... får se om jag får tid idag eller inte...

Silly..

Detta e ju bara dumt. Jag får fan i mig ta o ringa läkaren imorrn...
Skärpning Mezza!

Idag har jag sovit 6 (!!!) timmar! Och jag har inte gjort nåt vettigt den vakna tiden... dessutom sov jag bra inatt :S

Sorry...

Jag har nästan inget vettigt skrivet på senaste tiden.. och jag känner mig oengagerad o lessen... nere.
Jag har ingen ork eller koncentration att varken blogga eller kommentera så mkt.

Mina tankar går mer o mer till att jag väl har svår b12-brist igen... jag sover flera ggr om dagen, minskad känsel på vissa kroppsdelar, stickningar o domningar, klumpighet med finmotorik osv... Dessutom tror jag nog det kan ha påverkat njurarna lite med.

Ja, när jag läser vad jag skriver, så fattar jag ju att jag borde gå till läkaren... Men... jag har inte ork till det ens. Inte att ens ta mig i kragn o ringa efter tid.

Fan... måste skärpa mig... snart...inte just nu bara... men snart

Idag...

...har finfina gamla grannarna varit här o gjort mig trevligt sällskap.
Nu är jag dundertrött och ska dundra ner i sängen :)

Whats the point?

Först o främst... TACK för de fina kommentarerna i föregående inlägg! De betyder massor!

Över till nåt helt annat... eller nja, samma tema kanske?
Men i detta fallet gäller det inte mig.

Men jag har funderat o haft en tanke i skallen.
Som rubriken antyder, så är det en grej jag inte fattar vad det e för mening med.

Skitsnack.
Löst prat.
Onödiga kommentarer (uttalade i tal eller text).

Jag förstår inte vitsen med att vara elak mot en annan människa.
Jag förstår inte heller vitsen med att se ner på folk.
Jag försår verkligen inte de som dömer andra utan grund (och ibland inte ens då).

So what om man tex har ett missbruksproblem. Kan va droger, mat, sex, rakblad... whatever.
Missbruket är inte människan! Missbruket skapar inte människan!

Det finns så många som är snabba med att döma alkoholister, knarkare, ätstörda, sönderskurna... Varför? Dessa människor är människor precis som du och jag!
Visst kan man gömma sig bakom ett missbruk, men det viktigaste är faktiskt inte missbruket, det är människan.
Att det sedan hänt olika saker som gjort att den människan gjort dumma eller obetänksamma val som lett till nåt missbruk... det är en sak. Men det finns anledning, och anledningen är inte att det är en puckad person!

Alltför många dömer människor för vad dom GJORT och inte för vad som kommer ske.
Gjort är gjort, och det går inte ändra på.
Visst, har man gjort ett brott får man stå för konsekvenserna. Det var dumma idiotiska handlingar. Det är inte så jag menar.
Det jag menar är att man kan inte döma en människa för tex ett självskadebeteende som fanns för många år sen.

Eller en knarkare som gör allt i sin makt för att bli ren... inte ska man komma med kommentaren: Äh, du har försökt detta så många ggr innan, du klarar det aldrig.
Snacka om nedvärderande kommentar och negativ inställning!
Huvudsaken är väl att personen är villig att försöka och villig att skapa förändring.

Jag skulle kunna skriva hur mkt som helst om detta... men jag får väl hålla i mig lite så jag inte skriver en aggressiv novell...

Men tillslut vill jag ändå påpeka: Vi är människor. Allihopa. Med lika värde, men medolika problem.
Även fördömmande människor har samma värde som alla andra.

Så... varför kan vi inte bara sluta med skitsnacket, tisseltasslet, dömmandet o allt det där? För whats the point? Gör det oss till bättre människor genom att snacka skit?
Knappast.

Hatar...

...när jag får för mig att folk snackar/skriver bakom min rygg...
När jag får för mig att folk inte tycker om mig.

Känns som jag ljuger för mig själv när jag försöker övertyga min skalle om att det sannolikt inte är så.
Dessutom... ALLA kan inte tycka om en människa... NÅN finns ju som inte gör det.
Men nejdå... det duger inte för Mezza.

Suck

Känner mig..

...ouppskattad.

Morrn morrn

Måndag. Inte ett jota på schemat. Skönt.

Missen har intagit sin plats här bredvid mig. Vi har 2 lite halvtrasiga (funktionen höja/sänka är kass) bar-pallar här i köket. Snurr-pallar.
Missens nya plats är en av dom. Hon bryr sig inte ens om att sitsen snurrar när hon hoppar upp. Sötisen.
Nu ligger hon iallafall där o tvättar sig.

Älsklingen sover än.

Jag är trött.. men för rastlös och för smärtfylld för att sova mer.

"oinspirerad o lessen."... som Winnerbäck sjunger i låten Tvivel.
Orkar nada...

Nåt fel

Ja, nåt står inte rätt till. Jag har haft feber nu till o från ett bra tag. Högre än vanligt. Hosta och halsont som bara blir värre. Tappar hår och är totalt orkeslös. Sover varenda dag + hela nätterna (med lite uppvaknanden men ändå..)

Orkeslösheten/mattheten/tröttheten... jag känner igen den tror jag. Den är så total.
Sist jag hade det var många år sen. Misstänker B12-brist. Det är fan inte klokt hur slut jag är. En tripp ner med hissen, gå 50 meter, in på ICA och sen hem igen. Det tar all min energi! Klarar inte hålla mig vaken efter det.

Tror det blir läkaren på VC i veckan. Pallar inte ha det såhär.

... och är det nån som tror jag har brist på näring, så kan jag lugna er med att så inte är fallet... Kn vara läkemedels-betingat.

I perioder

Trots att jag har konstant ont, så är det (som tur är inte alltid?) i perioder extra jobbigt.
Inte bara smärtmässigt, utan även psykiskt.
Nu är det en sån period.

Jag är så vansinnigt trött på att ha ont!

Framtiden känns inte rolig. Planerna känns omöjliga. Deppet e värre...
Hur länge är det meningen att en människa ska klara av denna smärtan?

Hade jag inte vetat vad det var (asså att det är fibron) så hade jag legat på sjukan nu och krävt att det skulle fixa vad det nu är som är fel.
Jag hade krävt höga doser morfin intravenöst.

Men jag vet vad det är... och tyvärr vet jag även att sjukvården skiter i om jag kommer in pga smärta om jag har just fibro-diagnos.
För nej, det syns inte nåt fel, och därför fattar folk i regel inte hur fruktansvärt det är.
Visst... morfin intravenörst ger bara tillfällig lindring.. men so what! Man behöver paus ibland!

Vad jag egentligen menar är, att om jag haft samma smärt-nivå, men det varit tex blindtarmen... så hade jag inte nekats starka smärtlindrande. Men nu är det inte nåt som syns på testar, prover eller nåt som man kan operera.
Så trots outhärdlig smärta... har jag ingen möjlighet till bättring trots att det finns bra, starka medel för det.

Såna här dagar känns det som att inget är särskillt meningsfullt. Framförallt känns det som att jag inte är tillräckligt mkt värd för att få hjälp...

Jävla fibromyalgi

Blåsigt

Blåser som attan idag... men bara på ena sidan lägenhetern. Regnar lite oxå.
Skulle inte tacka nej till ett rejält oväder (som vanligt). Det är mys-faktor det!

Spelar spel på FB. Lägger lite pärlor. Lagar käk.
Ja, mkt mer händer inte idag.

Min rygg tar kål på mig. Suck. Fattar inte vad som triggat igång det... har hållt i sig några veckor nu :(

Ha det!

Konstig dag

Ja, det känns mysko idag. Som att dagen inte ens börjat men ändå som att den ändå varat alldeles för länge för att bara vara en dag.

Börjat lägga pärlor igen... nej, jag har ännu inte skaffat mig de pärlor jag saknar, men jag har en himla massa andra pärlor som jag använder till en annan tavla just nu. Det är en liten tavla på bara 6 plattor som ska bli en klocka till min systerson.
Han är helt fast i Harry Potter, så det blir ett sånt motiv.

Ont i skallen, ont i munnen (tandköttet), ont i halsen... rastlös och trött.

Orkar inte skriva mer nu...
Ha det:)

Tvingat mig

Tvingade till mig en vila... in med fläkten i sovrummet o bort med täcke o skit...
Svettas svettas... och tror jag har feber. Känns inte bra i kroppen. Förutom smärtan känns det allmänt skakigt, hjärtklappning, små-snurrig, olustkänsla i kroppen... Har ont i halsen varje kväll och hostar lite... Det är inte bra att bli sjuk på sommaren... baseluskerna stormtrivs och man kan lätt bli lite extra sjuk än vanligt.
Jag hoppas jag slipper det...

...

Jag borde blogga... jag borde svara på mail.Jag borde borde borde så mkt...
Men jag är hur stressad som helst... och hinner inte!
Jag har miljoner saker jag måste göra inom två timmar..

Nej, det där var nog största lögnen...
Jag har inget alls att göra...men det KÄNNS som det jag skrev ovan.
Hinner inte andas, hinner inte sitta, hinner ingenting!

Men ändå har jag INGET för mig.
Det är "bara" inre stress... och den e ta mig tusan inte alls kul att ha!

Morgoncigg på terassen

Ja, vi röker inne... i köket under fläkten.
Men ibland på morronen får jag för mig att ta ciggen på terassen istället. Dock bara om det ännu är skugga här. Vilket det är nu. Efter det blir det lite för varmt för att det ska va lika njutbart.
Ont även idag, men hoppas det blir lite bättre såsmåningom.

Igår när jag loggade in på facebook, fick jag en eventuell beställning på en sån klocka jag gjort till brorsdottern (bild i tidigare inlägg med namnet Freja). Kul!
Ska räkna lite på vad den ska kosta, hur mkt tid den kommer ta osv. Jag saknar pärlandet, men vi har verkligen inte råd med nåt alls just nu. Därför ligger det på is ett tag.

Jaja, får se vad dagen i övrigt bjuder på då´rå. Trött e jag men kommer väl på att syssla med nåt iallafall.

Blogginlägg i sommarkvällens vindar

Så, jag har nu tagit mig upp ur sängen... där jag typ spenderat denna dagen.
Ont är inte ens förnamnet...

Älsklingen kom hem från jobbet vid 16-tiden, och efter att ha konstaterat mitt tillstånd idag, la vi oss tillsammans i sängen o kollade på film.
Han har installerat ett surround-system i sovrummet tidigare... för bla dessa dagar.

Filmen blev Pianisten. Så vansinnigt bra. Har ni inte sett den så gör det...

Som titeln till detta inlägget antyder, så sitter jag på terassen nu med datorn.
Barn som leker ännu nere på gården... kvällsvindar och sval luft. Lite halvmörkt börjar det med bli.
Katten sitter i fönstret o tittar ut på mig.

Hoppas att natten erbjuder bättring i smärtväg. Hoppas att morgondagen bjuder på nåt annat än sängen..

Kram på er alla :)

Pärlklockan

Ca 45 x 30 cm stor

Kommer hänga i ett rosa flick-rum :)

Suck!!!

Ja, ni som följer mig på twitter här bredvid --->
kanske har fattat vad som hänt.

Jag missade för det första bussen till psyk, men det gjorde inte så mkt så det fanns en annan som skulle va framme i tid.
Denna andra bussen.. behagade dock inte komma... så jag fick ta ett tredje alternativ, vilket var en buss om enligt tabellen skulle va framme 2 minuter innan läkartiden.
Såklart höll den inte tabellen, och jag fick rusa från busshållsplatsen till psyk för att komma 7 minuter för sent..

Jaja, läkaren hade inte kommit än, och inte heller de andra från försäkringskassan.
10 över hämtar läkaren mig men ser sig lite förbryllad runt i väntrummet... som är tomt förutom en dam som tydligen var patient.

Inne hos läkaren börjar han kolla i sin dator om han har missat nåt meddelande... nope... Det resulterade i att han fick ringa FK och fråga vad som hänt...
Han blir vidare-kopplad... och får via telefonsvararen veta att FK-tanten har SEMESTER!

FK fick reda på tid osv för detta mötet i maj. Det minsta man kan begära är väl att tantan iallafall ringer o säger att hon inte kommer!
I telefonsvarar-meddelandet hänvisar hon till en annan tant... och läkaren ringer henne istället.
Tro fan att även hon har semester...

Suck.

Jag har förberett mig för detta mötet... länge. Jag har gjort det både skriftligt och mentalt. Jag har pratat om min rädla för att inte bli tagen på allvar av FK, med min stödkontakt. Jag har våndats i veckor här hemma.

Jag är SÅ JÄVLA FÖRBANNAD!!!

Tävlar KING

Jag blev tidningen KING haha
vet dock inte om det stämde såååå himla bra men men...

Tävlingen hittade jag HÄR via Svartochrosas blogg :9

Mag-medicin

Igår fick jag lite länkar och tips i en kommentar här på bloggen. Det gällde min nya magmedicin Nexium. Jag spenderade sen restan av dagen med bla att kolla närmre på medicinen.
Det visade sig nämligen att den medicinen KAN orsaka bla fibromyalgi... Och eftersom jag redan har den diagnosen långt innan jag fick medicinen, så funderade jag såklart på om det var en möjlig anledning till att fibron blivit så mkt värre den senaste 1½ månaden.

Det var verkligen deprimerande att läsa kan jag säga. Hur en magmedicin kan ställa till det... OM det nu är den som är orsaken till försämringen.

Efter jag kollat länkar, FASS osv, tog jag beslutet att återgå till mina gamla magpiller... som tyvärr inte funkar lika bra, men som troligen är bättre ur smärtperspektiv. Omeprazol, here I come...

Resten av kvällen spenderade jag med att skriva ner en uppgift jag fick från psykläkaren sist. Det blev mkt text, och det blev mkt tankar under skriavndet.
Det handlade om mina prestationskrav på mig själv. På vad jag klarar och vad jag skulle kunna klara om jag bara hade rätt upplägg.
Tyvärr var det ganska dystra ord som präntades ner, och resten av kvällen var det ångest och lessen Mezza här hemma.

Men det är ny dag idag. Jag ska på viktigt möte kl 14 med läkaren och försäkringskassan ang min framtid. Känns jobbigt. För det måste verkligen funka... det måste verkligen gå igenom det här... annars vet i katten hur jag ska klara mig resten av livet.
Det är 100% sjukersättning som ska diskuteras istället för de 50 jag har nu. Det är kravlösa aktiviteter som ska spekuleras istället för jobb jag bara går sönder av.

Håll tummarna för mig idag.För det handlar om ifall jag ska få rätten att ha ett meningsfyllt liv eller om jag ska fortsätta gå sönder gång på gång och aldrig någonsin få känna att jag har det okej.

451 + svar + fibro/smärta

Inlägg 451 nu...
och jag fick en kommentar från Mib om det kan va så att jag får mer ont av kombinationen alkohol och piller.
Jag tror inte det gör nån skillnad faktiskt. Jag äter bara Cymbaltan mot fibron (men ärligt talat vet jag inte om den hjälper mot det, men jag har den främst mot depression). Cymbaltan har jag käkat nu i 5 år, och aldrig märkt nåt konstigt med den om jag tar lite dricka på kvällen. Annars har jag inga stående fibro-meds... Jag har piller för magen (Nexium) och jag har för sömnen (Propavan). De smärtstillande jag har tillgång till är Tradil (liknar ipren men starkare) och de tar jag inte när jag dricker, ej heller dagligen.
Ja, och så har jag en liten allergitablett med... Aerius, mot hösnuva.
Hade jag haft fler läkemedel inblandade mot fibron, så hade jag nog oxå funderat på om det var kombinationen med alkoholen som gjorde det, men nu har jag som sagt bara en... som jag inte ens vet om den funkar, eftersom jag började äta den innan jag fick min fibrodiagnos.

Aleks skrev oxå en kommentar... ang Cymbalta. Hon har käkat den ett tag, men inte lika länge som mig. Tydligen blir hon aldrig längre bakfull sen hon började med den. Hehe, ja mycket ska man höra innan öronen trillar av!

F.ö har jag funderat en hel del. Min fibro blir svårare. Min neuropati blir mer påtaglig. Jag har oftare så ont att jag inte orkar ta mig nånstans eller göra saker.
Smärtan har eskalerat, och jag undrar... hur illa kommer det bli? Hur handikappad blir jag?
Fibro-utveckling är inget det skrivs om, och vad jag fattat så är det ofta (inte alltid) som smärtan ligger på i snitt samma nivå per år typ. Så är det inte för mig :(
Ska ta upp detta med min smärtläkare när jag träffar honom...

:S

Hade trevligt igår. Kom hem vid halv 12 på natten, och somnade vid 1-tiden.
Några glas vin, en svag drink och några sippar whisky blev det under kvällen.
Jag gillar inte whisky embn lillbrorsan är bartender och sa att jag måste smaka den :P Snowy Grouse eller nåt hette den. Tydligen en speciell whisky-sort som får sin rätta konsistens när den legat i frysen ett tag... den blir mer siraps-liknande.
tyvärr var den inte kyld, så jag fick inte uppleva just det, men jag smakade ändå. Men är man inte ett fan av Whisky, så är det lite väl svårt att kunna uppskatta nåt sånt :P

Det var hatt-tema på partyt (skrev jag om det på twitter?). Jag hade guldhatten på mig nästan hela kvällen. Trotts att den fick mig att svettas enormt.

Men... ja, man kommer ju till dagen efter oxå...
Jag blir, som jag säkert skrivit tidigare, inte alls bakfull. Inte ens en uns av det.
MEN... min fibromyalgi löper amok dagen efter... Jag vet inte om det enbart beror på alkoholen eller om det är en bi-effekt av att jag oftast rör mig mer när jag är på fest... promenerar till o från, hälsar på olika, kanske dansar lite, osv. Sånt får ju i vanliga fall fibron att rusa.
Förmodligen är det en kombination.

När jag berättar detta för andra, säger de att "ja men vem får inte ont i resten av kroppen mer allmänt dagen efter?" Men det är stor (!) skillnad på vanlig smärta och min smärta. Jag lovar.
Den amärtan jag får, liknar mer akut ryggskott i hela kroppen, kombinerat med total träningsvärk, benhinneinflammationer, vrickade leder och brännande nerver. Nej, det är svårt att fatta kanske, men det är så den ter sig, och jag tror knappast att det är "den vanliga dagen efter-värken" som folk i allmänhet kan ha .Och detta är inte nåt som går över på några timmar eller en dag. Detta håller ofta i sig 2-4 dagar efter partajandet.

Så... idag är en smärt-dag utöver det vanliga... Men det är ju självförvållat.
Däremot skulle jag MYCKET HELLRE ha en vanlig baksmälla som andra har (även om det innebär att hänga över toastolen med dunkande skalle) än den form av fibro-baksmälla jag istället får.

Är det konstigt att jag inte dricker så ofta? Nej, jag tror inte det. Även om detta inte är min direkta medvetna anledning till att jag håller mig ifrån det... så är jag säker på att mitt undermedvetna smärtminne spelar en viss roll i det

Idag

Vaknade så sent som 11(!!!) idag! Visst, jag va uppe nån timme vid 5-6 men jag somnade om o sussade gott vidare :)

Idag blirdet besök hos lillasyster i hennes nya lägenhet, och sen drar vi till min minsta bror på partaj. Ett hej-då-partaj, då han flyttar till Malta om ett par veckor.
Syster o bror bor i områden jag inte tycker om att vara i, pga personliga minnen... men jag känner mig stark på just det planet nu, så jag ska fan se till att ha det trevligt:)

Sticker vid halv 4-tiden.

Annars e det inte mkt på schemat idag. Skönt. Pallar inte med att stressa när jag ska ut på partaj samma kväll. Kommer sitta o fixa till mig i lugn o ro innan. Och med lugn o ro menar jag att det kommerta några timmar.
Nej, det tar det vanligen inte för mig... men om jag ska kunna sminka o fixa mig UTAN att allt rinner av pga svett... ja, då blir det långa o många pauser. Därav att det tar den tid det gör.

Kram på er!

Softar

Sett på film. Jag o älsklingen. Köpte för ett tag sen en film från typ kanske slutet av 90-talet (?).
Hur som helst var den BRA!
Flykten från Sobibor.
En 2:a värlskriget-film. Om det hemligaste av 3 förintelseläger i Polen.
Riktigt sevärd.

Nu sitter jag på terassen med katten. Det är svalare nu och solen gassar inte rakt på.
Funderar på om jag kanske ska lyxa till det med en fredags-drink? Händer ju lixom inte så ofta ;)

BloggSvar!!!

Ni glömmer väl inte BlooSvaret jag har här till höger??? --->
3 frågor och dess svar finns än sålänge att läsa.
Fråga på om det är nåt!
Vill ni att jag ska blogga om nåt särskillt, så fråga det med!!!

Kram på er!

Besöksräknaren

Kikar in då o då på hur många unika besökare jag har. Det e dåligt med det... men igår blev det lite fler. Dock ändå väääldigt lågt och jag e inte så glad över det, och undrar i mitt stilla sinne vad jag gör för fel.

Men så kikade jag på antalet unika besökare per månad. Då blev jag gladare :P
Maj var det mest. Så hade jag ca 1400 unika besökare som kikade in till mig! WOW!
Juni var det strax över 1000. Heeeelt okej det med ;)
Denna månaden har inte visat nåt än eftersom månaden ju inte är slut.

DOCK blir jag lite fundersam om räknaren verkligen stämmer.
Är det unika besökare per månad eller är det unika besökare per dag som sen räknas ihop hela månaden???
Tyvärr tror jag på det sistnämnda. Det vore lixom lite FÖR bra annars...
Isåfall innebär det ju att jag i snitt hade 45 unika besökare i maj per dag... och det vill säga över huvudtaget... Och i juni bara 33 unika..

Hur som helst... igår sköt räknaren i höjden på sidvisningar. Från att ha legat på 35 och 65, så var den uppe på 118. (alltså INTE unika besökare)
Unika besökare igår var på strax över 70(!!!) vilket är ca det DUBBLA från snittet denna månaden än sålänge! Wihoooooo!

TACK alla ni som kollar in tillmig!

Idag

Jag idag är det sjukgymnastik på scemat. Känns inte alls bra måstejag erkänna... har ont i knän o fotleder som attan idag och det är just de ställena som påfrestar mest i den lättaste av alla lätta sjukgymnastiker.
Men jag missade tiden i tisdags. Jag måste dit.
Ska köpa kattmat på vägen hem med sen...

F.ö har jag (peppar peppar ta i trä!) sovit LÄNGE idag! Sov till ca halv 10, och det måste nog va rekord på ganska lång tid :P
Sovit rätt bra dessutom.

Nybakade scones till frulle. Is-latte till såklart.
Härligt att älsklingen e ledig nu i 3 dar :)

Anonyma Kommentarer?

Dagen känns evighets-lång! Jag är huuuur trött som helst, men nej, jag går inte o lägger mig halv 8. Då vore jag garanterat superpigg kl 3 inatt...

Så... jag kollar runt på nätet. Om o om o om igen. Läser, kommenterar nån gång då o då... och bläddrar sen tillbax till samma sidor igen.

Det verkar va poppis att ge idiot-kommentarer nu föresten. Det är flera bloggare jag sett detta inne hos.
Som exempel:
En tjej som har det svårt med bla ätstörningar o depressioner, och som varit mobbad stor del av sin skoltid.. får höra flera år efter div saker. I början är det mer en fråga på hur hon o en kompis bröt upp. Detta från kompisens nuvarande vän... Det skrivs en massa om att det var konspirationer mot bloggerskan i skoltiden och direkta grymma saker beskrivs (HUR kan man utstuderat mobba en annan människa på det sättet? Jag begriper det inte). Men den tiden är förbi. Bloggerskan har nya vänner, den fd kompisen har nya.
Personen som kommenterar börjar dock spåra ur ganska snabbt... och anklagar bloggerskan för både det ena o andra som hon minsann ska anmäls till polisen osv.. förtal och ofredande (trakasserier) var det visst. Dock kan jag som utåtstående grubblande inte se att det skulle kunna gå att anmäla bloggerskan på nåt sätt.
Vidare diskuteras det om varför hon blev mobbad... och det tar inte många inlägg innan kommentarskan själv går in på ett mobbing-spår mot bloggaren... Igen! Efter 3 år!
Det är med nedlåtande kommentarer i stil med: Det är inte konstigt att du inte har några vänner! Inte konstigt alla lämnade dig! Tur vi övertalade henne att inte umgås med dig! Du är sjuk o har varit sen du föddes.. Du kan inte hantera att din vän lämnade dig osv osv... (Nun är jag väldigt förmildrande i min beskrivning...)

Vad ÄR det med folk? Växer man inte upp nån gång??? Lär man sig inte? FATTAR man inte vad man själv säger eller vad handlar det om???

I en annan blogg, som skrivs av en svårt anorektisk tjej... så får hon kommentaren "Hej Fetto!" av en anonym som kallar sig Love Bones. Ett par blogginlägg hade hon lagt upp en bild på när de var ute den dagen (eller dagen innan). Huvudet bortblurrat, då hon vill va lite anonym.
HUR kan man ens komma på att skriva en sån kommentar??? Tjejen är på G att läggas in för sin anorexi för 17! Hon skriver mkt om sitt mående i bloggen samt den totala avsaknaden av kontroll i sjukdomen.
Hon HAR redan uselt självförtroende.
I läget hon är skulle jag absolut inte ens säga det i rå-fyllan på skämt! Inte en möjlighet! (jag säger f.ö inte sånt alls, men ni fattar vinken)
Klart som fan att hon inte stoppar i sig mer mat idag (för att behålla). Klart som fan att hon gråter.

Nej, jag fattar verkligen inte. Vad är egentligen meningen med att vara elak? Att säga saker bara för att.
Jag mår ärligt talat illa när jag ser dessa anonyma fega kräk förstöra för en annan människa. Utstuderat eller ej. Man får fan faktiskt ha vett i skallen!

Har ni fått liknande kommentarer? Hur har ni reagerat? Och om inte... hur tror ni att ni SKULLE ha reagerat???

Delmål 1 avklarat

Ja, efter mkt pill.. så fick jag väck lacket utanför naglarna och är just nu rätt nöjd med resultatet. Men nej, jag är inte klar än.

Måste nog erkänna dock att jag tycker inte det syns att det är lösnaglar :P

Dum idé

Ja, jag fick ett ryck... Ett sånt där man egentligen borde ha lite mer eftertanke bakom...

Naglar.
Ja, jag ville fixa dom lite snygga igen.
Men det är ingen bra idé när man har en dag då man är hur klumpig som helst...och dessutom så varm att man darrar av minsta ansträngning.

Men det tänkte ju inte jag på. Såklart.
Och när mina naglar ska fixas, så innebär det alltid lösnaglar. Eftersom mina egna är tunnare än plastfolie och inte håller för ett skit så dom därför aldrig blir långa (kvittar vad jag kör med för vitamin o mineraltillskott, stärkande lack, krämer hit o dit. De har alltid varit såhär och det e bara att leva med det).

Nu har jag suttit ett bra tag med detta kan jag säg. Och jag hade nog hoppats på att ha kommit liiiite längre än vad jag gjort.
Men.. ja det gick bra i början med att peta nagelband o köra med nagelbandskrämer o så. Det gick även bra att välja ut lösnaglar och klippa dem från det groteskt långa till min smak. Men sen sket det sig.
Limmet hamnade överallt där det inte borde. Flaskan åkte ur händerna, ner i knät. Lim på halva händerna. Oj, där for visst flaskan sin kos igen...osv.
Sen gick det väl bra lite till. Med att fila till det sista och lägga baslacket.
Sen flippade det igen.
Eftersom klistrandet blev så fel o jobbigt, hade jag nu tappat lusten lite... men men. Pensla pensla på med rosa lack. Händerna bestämde sig för att bli gättedarriga pga precissions-behovet såklart. Men jag fick iallafall på det på ena handen. Så ska jag ta en cigg... och självklart (!) klantar jag till det och far i med naglarna i paketet. Måla måla pensla igen...
Andra handen. Nagellacket nästan slut, men det borde räcka. Av nån outgrundlig (säkert kemisk) anledning blir lacket jääääte-segt och tjockt plötsligt! Svårare än svårast då att måla... särskillt med darriga händer :S

Men. Nu e det där det ska (och lite annan vart med). Nu gäller det att hålla fingrarna i styr tills det torkar.
För neeeejdå. Tro inte jag e klar redan! Nu ska det göras ljusrosa tippar och lite blommönster oxå innan jag blir nöjd!

F.ö märkte jag nu att mitt lacka har precis samma färg som min dator :P

Föresten...

... så innebär somrarna för mig islatte. Nu sitter jag med en hemma-variant.

1½ tsk pulverkaffe med lite kokt vatten.
1 tsk socker (har aldrig socker i kaffet annars)
4-5 isbitar
Kall mjölk tills glaset fylls.

Mums säger jag bara!!!

Soliga torsdag

När jag vaknade imorse hade jag bara en tanke.
Ska jag till sjukgymnasten idag???

Så jag gick upp o kollade i kalendern. Nej det skulle jag inte. Sjukgymnasten e imorrn. Däremot skulle jag träffa min samtalskontakt på psyk kl 10 idag.
Tur att jag kollade! Det var nämligen sista gången innan hennes semester.

Ja, jag har varit en total virrpanna senaste månaden. Mer än vanligt asså.
Jag glömmer saker hit o dit och det känns som jag bara rusar från det ena stället till det andra. Så är inte fallet dock! Jag har lite grejer då o då, men inte hela tiden.
Men trots det så KÄNNS det som det.

Vet att det är den inre stressen, utbrändhetssymtomen och en massa annat som gör det. Som alltså skapar känslan av att aldrig hinna med, att jag aldrig känner mig utvilad, lugn, i tid med vad som ska ske och sker.

Jag hatar denna förvirring. Detta läge där jag bara känner mig totalt osammanhängande.

Vilken pärs!

Suttit helt eller delvis i solen några timmar idag. Så nu har jag tagit mig en låååång dusch. Scrubbade bort alla döda hudceller och passade på att fila fötterna med. Duschade lite halvkallt emellanåt.

Men! Nu sitter jag här, 2 minuter efter duschen..i enbart pyjamasbyxor...och VRÅLSVETTAS! Och det hör INTE till ovanligheterna. Jag vet att det beror på Cymbaltan (antidepp) och späs såklart på extra av värmen.
Men det är inte kul att va helt extremt nyduschad, och eftersvettas enormt bara för den lilla ansträngningen det tar att duscha!

Jaja... jag har iallafall fått lite färg idag. Städat köket har jag med gjort. Och rensat småskit o städat ur onödigt från medicinskåpet.
En grillad macka i våffelgärnet blev det ikväll. Hade bara ost o lök hemma, men jag slängde på citronpeppar, salt o vitlökspulver så blev det gott iallafall :)

Just nu

Just nu sitter jag på terassen o solar. Varmt... inte alls lika skönt som igår då det blåste en hel del.
Känner mig på blä-humör idag. Pga en dröm-rik natt. Jag kan verkligen få rå-ångest av drömar! Inte för att nåt hemskt händer, utan för att JAG gör nåt hemskt rent känslomässigt mot nån annan.
Då vaknar jag av ångestknuten i magen och det känns som jag ska explodera av ågren.

Hoppas det blir bättre under dagen...

Suck

Jag blir så trött på mig själv ibland.
När jag har såhär vansinnigt mkt vilja o omtanke och vetskap att det bara bubblar i mig att skriva om det... men så blir det bara FEL.

Skulle skriva en (var det tänkt) stöttande kommentar inne hos en tjej. Men jag får inte fram rätt ord. Rätt meningar. Rätt KÄNSLA.
Så när jag kollar vad jag skrivit...så har jag bara blivit en trist tjatig moraltant.

Bara för att jag har så mkt jag vill säga... och bara för att tankarnas formuleringar rusar 100 ggr snabbare än min förmåga att pränta ner det på datorn.

Jag tänker en sak... börjar skriva... men innan meningen e färdig har jag tänkt 100 andra saker och totalt glömt bort vad det var jag ville få fram så himla mkt i JUST DEN meningen...

Suck

Måste berätta...

... ja, jag har inte bestämt mig än för om jag bara totalt missat själva grejen, eller om det är en rätt ny sak.

Jag o älsklingen har ju nya mobiler. Xperia x10 mini. Jag gillar den skarpt, men vi håller ännu på att försöka fatta funktionerna hit o dit...

Iallafall... jag har under dagen knåpat lite med att försöka få över bilder via bluetouth till datorn. Sen när det va klart, då tänkte jag inte mer på det.
Det va nåt med bluetouth som installerade drivrutiner o så... men ingen större koll hade jag.

Nu har älsklingen slutat jobba, och är på G hem. Som alltid ringer han mig då.
Jag svarade... men vafan, jag hörde inte ett ljud från mobilen ju. Men jag hörde att han sa Hallå? Hallå?. Var fan kom ljudet från? Kollade bak på luren, men nix...inte därifrån.
Sen vänder jag mig om för att lokalisera... och snacka om att jag blev PAFF när ljud och även mottagandet o skickandet av min röst.... går enbart genom datorn!

En glödlampa tändes i skallen, och jag fick för mig att det nog var drivrutiner till trådlöst headset som installerades innan...
Ja, jo... trådlöst...javisst. Men jag skulle nog inte kalla datorn för ett headset...

Så... ÄR jag tekniskt sett sen i utvecklingen, eller är detta nåt som funnits länge???

Är ni som jag???

Ja, då vänder jag mig till den kvinnliga skaran av mina läsare :P

För:
När jag har lingonvecka (även kallat mens, röd flaggdag, arga mostern mm) MÅSTE jag ha.. CHOKLAD!
Och har jag ingen choklad, då gör jag chokladkola...
...så det har jag gjort nu!

Ja, jag har kanske en liten undran extra till alla er kvinnor/tjejer/ladies som har det där hemska som kallas Ätstörning... Om ni alls har arga mostern på besök... Låter ni chokladbehovet bli stillat av en liten bit, eller hetsar ni, eller tänker ni kanske att "det är den tiden i månaden, det får väl gå med lite choklad då"?

Jag försöker minnas hur jag hade det med detta... min mens försvann rätt snabbt (eftersom jag gick ner så snabbt o direkt i vikt) och tror faktiskt inte jag kunde utpeka vissa dagar då det sög mer än vanligt efter snasket. Det var väl snarare det att suget var konstant...
När jag sen fick tillbaka lingonen, så tog det nog iallafall ett halvår innan det blev såna "cravings" som det nu är. Och efter det halvåret... ja då var jag ju bulimisk istället... och ..ja, gjorde vad en bulimiker ofta gör: kräks.
...och såklart... ju värre PMS, ju mer måste jag ha choklad!

Nu har jag bara röd flagg var 3:e månad, och slipper choklad-suget så ofta... och det tackar jag minsann för :D

Snälla det vore jätteintressant o få veta hur ni har det! Eller.... (även för er män) om ni märker det hos en kvinna i omgivningen som har en ÄS.

Vill ni inte att jag publicerar de ni skriver, så respekterar jag det fullt ut! Skriv bara det i slutet av kommentaren :)

:´(

Jaha. Då var det påtvingad paus i pärlandet för Mezza.
Pärlorna i färg 3 och 30 tog slut igår... men eftersom det inte är översållat med just de färgerna, så har jag lagt pärlor ändå, med tomma hål där jag sen ska sätta fast de saknade.
Men nu! Nu tog den absolut viktigaste färgen slut! Nr 15. Dvs VIT! Jag som va bombsäker på att jag hade åtminstånde en refillflaska vita pärlor kvar. Men nope. Icke sa Nicke.

Så... nu blir det TYVÄRR så att jag måste pausa i pärlandet... och dessutom en förmodad längre tid :´(
För visst, det trillar in pengar både den 19:e och 27:e, men allt går oavkortat till viktigare saker... och det blir inte en endast flaska pärlor köpt. Alltså blir det att vänta YTTERLIGARE en månad.

Ni kanske tycker att det är en fis i rymden detta... och det är det säkert... Men det är MITT sätt att ORKA ta det lugnt. Att ORKA ha tålamodet att sitta still, att inte fresta på min kropp mer skit än den redan har.
Jag måste göra nånting med tex händerna... de kan inte va still... det kryper i hela mig om jag inte gör nåt med dom.

Om jag ska klara av att bara vara... så innebär det att jag måste sysselsätta mig med nåt meningslöst icke-krävande... typ som pärlorna.
Jag har en annan liten pysselgrej jag sysslar md, och det är för-tryckt skrapkonst i koppar. Men det e lite väl påfrestande med extrem precision för mina händer.
Skrapkonsten e tex orsaken att jag KAN sitta eller ligga på terassen o sola. Annars går det inte det heller. En bok funkar inte heller tillräckligt bra. För lätt att bli distraherad och för svårt för att jag måste fatta vad jag läser.

Jaja... jag får väl se vad jag hittar på.
Snyft...

Nya tag

Klockan pep 07:35. Bara att masa sig upp. Anticimex skulle komma mellan 8 och 12. 10 över 10 kom snubben. Vi har riktigt förvirrade getingar på terassen nu kan jag säga. Troligen fick han drottningen direkt, och då tar det typ ca tills imorrn innan resten far sin kos oxå. Fick han inte fullträff tar det ett par dar längre.
Men nu kan man snart iallafall bjussa hem folk igen på grillning och älsklingen kan sitta på terassen han med :)

Annars e det nya tag som gäller idag. Gårdagen var, som ni nog fattade, katastrof, men det gick iallafall.
Fick en fråga om hur man skriver nåt tröstefullt och stöttande till mig, och det är väl en sak jag inte kan svara på. Jag är kanske kanon att stötta andra, men att be om det själv? Nej, det vet jag inte hur man gör... För mig handlar det mest om att stå ut. Orka. Klara sig helskinnad genom stormen, och inte göra nåt förhastat. Det BLIR ju bättre...

Trots att jag var millimeter tex från att skriva tillrättavisande kommentars-svar på andra bloggar, trots min bitterhet och gnällighet i princip allt jag såg o läste... så vet jag att det är bäst att hålla mig undan. För att ge sig in i nåt sånt när hela jag är i obstinat kaos... nej, det ger inget vettigt i slutändan.
För mig gäller det att hålla fingrar och käft i styr... minst sagt.

Kollade på vädret imorse... hela j-a sverige UTOM östkusten får underbart åsk-oväder.. Suck. Det behövs verkligen här med... men nej då, det visar bara en stekande sol och 30 grader varmt här.
Jag skulle inte banga att sitta ute på terassen i spö-regn o åska just nu kan jag ju erkänna...

Jaja. Man får väl pränta in lite soligt-är-bra-inställning i skallen antar jag :P

Ha det!

...

...mega-depp. Bara gråter o gråter... vill att älsklingen ska va hemma o hålla om mig NU!

Strejk?

Känner för att strejka från denna dagen.
Humöret är uselt.
Jag lipar till Dr Phil program (!!!)
Värmen e bara för mkt.
Ont.
Rastlös.
Slö.
Destruktiva tankar o känslor.
Irriterad på allt o inget.
Tvättar.
Bör diska.
Torkar upp kattens hårboll.
Inget e kul.
Inget e roligt.
Inget får mig på bättre humör.
Jag är fattig.

BLÄÄÄÄÄ!!!

På G

14 400 pärlor lagda av 27 000

H.A.T.A.R

Känner mig barnsligt obstinat. Hatar med stort H, men vet inte vad.
Vill gråta floder, men kommer inte på nån anledning.
Känner det som att det vore möjligt att veckla ut o in på mig, men det går såklart inte.

Vill skrika.
Vill sova bort SKITEN.

Stinker gör jag med av värmen. 34 grader härinne idag.

...går o tar en kalldusch.

Heja Mezza...

Gnällig?

Sitter på terassen under parasollet. Helvete vad varmt det är! De få vindar som letar sig hit njuter jag av!

Men jag är gnällig. Riktigt jävla gnällig. Irriterad till tusen men inte över nåt alls egentligen.
PMS. Ja, idag satte pms:en fart. Suck.

Det är dessa dagar jag får mitt "onyttiga tänkande". Det är nu jag vill ta en näve benzo och bara slippa va så jävla medveten.
Men jag gör det inte. Jag äger inga benzo-piller, och har inte gjort på över ett år.
Ja,för ett år har jag varit ren från benzo nu ju.

De första gångerna jag hade PMS efter jag slutat med benzo var inte kul. Inte alls! Den psykiska abstinensen var fruktansvärd. Suicidtankarna intensiva. Självhatet enormt. Att pms:en skulle bli så hemsk utan benzo var en tanke som inte slagit mig alls under avgiftningen. Blev lite av en chock faktiskt. Men jag klarade ju det. Gång efter gång.

Jag vill gå o lägga mig igen. Krypa ner under täcket o inte va med idag.
Men.. nej, det går inte. Sängkläderna är i tvättmaskinen, och jag orkar inte bädda rent... just nu!

Vankar fram o tillbaka. Pysslar med nåt i 5 minuter innan jag blir less på det. Vankar lite till... pysslar med nåt annat... osv osv osv.

Suck

Hur man får bort ett geting-bo

Ja, vi bor som jag tidigare nämnt, i en vindsvåning. Dvs våning 9. Vi har takterass. Takterasserna mellan lägenheterna är avskilda med antingen ett rum i lägenheten (åt ena hållet), eller en betongvägg klädd med träplankor (åt andra hållet).

Tack vare att vi inte har tak över terassen, samt att ingen bor ovanför oss, så får vi grilla.
Man får såklart inte använda elden på annat sätt än just det.
Synd!

För i betongväggen (som är trä-beklädd) in mot grannen, har vi ett getingbo!
Man ser alltså inte boet. Men man ser alla getingar som far in o ut från springan mellan väggen och golvplankorna.

Följande metoder är prövade:

1. Ett glas med läsk blandat med diskmedel har ställts ut. Ca 4 döda getingar.
2. Ett nytt glas med jordgubbssylt och några droppar diskmedel med en tratt ovanpå är ställt bredvis det andra glaset (läst nånstans att man kan göra så). 0 döda getingar.
3. En trasa indränkt med klorin är inpetad i springan deflyger in o ut genom. 0 döda getingar. X st sky-höga getingar.
4. Vatten blandat med diskmedel är sprutat in i springan. Ev 1 död geting.
5. Bak-form med läsk och diskmedel utställt. 0 döda getingar.
6. Pepparspray rikligt insprutat i springan. Plankor o dyl som stänger in en del getingar samt sprayen. Gick dock bara täta delvis. 0 döda getingar. 5000 arga och förvirrade getingar.

Jag bryr mig inte alls om dom. Men älsklingen är smått allergisk o rädd för dom. Vännerna är allergiska osv.

Behöver jag säga att det är skönt att Anticimex kommer på tisdag???

Och det där med eldandet. Det finns hur många bra knep som helst med att "röka ut dom". Men inte fan gör man det i en hyresrätt med trä-fasad???

Än så länge...

Lingonveckan e på G. Ingen höjdare precis. Har kontrollerade lingon bara var 3:e månad... just pga av för in i helvetisk jävulsk pms (som inkluderar svåra suicidtankar, ångest och kamp mot destruktivitet). Denna tiden är enda tiden jag har riktigt svårt för. Hmm,ja... oftast bara denna iallafall.
Visst har jag kännt mig deppig o extra orolig/rastlös, men ÄN SÅ LÄNGE är det faktiskt RÄTT OKEJ! (Peppar peppar ta i trä...)

Man kan ju iallafall hoppas liiiite grann att pms:en e lite mer hanterlig denna omgången...

Photopearls

Go´morron på er :)
Jag tänkte jag skulle dela med mig lite ang mitt pärlande. Har fått lite frågor då o då om det, så nu kör jag på!
På http://photopearls.se/ finns mer info + en video om hur det funkar.

Först o främst: Det är enkelt! Just därför som jag håller på med det antar jag. För även om jag pluggat konst 1½ år, alltid haft toppbetyg i det osv, så är det just för att jag INTE behöver det när jag håller på med detta. Helt KRAVLÖST. Man kan lixom inte göra det bättre eller sämre :P

Lättast är väl att knata in på Panduro där man bor, eller beställa från deras hemsida.
Ett start-set kostar 379kr.
Då får man:
*500 pärlor i 30 olika färger (dvs 15 000 pärlor)
*4 genomskinliga pärlplattor
*8 st silikon-klisterark
*CD med programvara
*1 st vit pappskiva för monteringen av 1 tavla (2x2 plattor stor)

På Panduro kan man sen köpa refill-pet-flaskor med pärlor.
3500 pärlor kostar 36 kr
Vill man ha fler plattor, kostar detta typ 30 spänn för 2 st. Jag tycker dock inte man behöver fler, eftersom jag klistrar plattorna direkt när den är färdiglagd och sen använder samma pärlplatta igen.
8 st silikon-klister-ark kostar 48 kr. Jag rekomenderar starkt att ni använder dom, om ni vill göra en tavla som är större än 1 platta. Man KAN stryka ihop pärlorna med strykjärn o bakplåtspapper emellan, men det är svårt att pussla ihopflera plattor då, och man måste skära alla kanter för de har smält ut.
Jag rrekomenderar även att ni har en bra pincett till hands! Det är lite FÖR pilligt att lägga med fingrarna. Man välter lätt ut andra pärlor när man sätter dit nya.
Jag hade en vanlig pincett i början, sen skaffade jag en "pärlpincett" (finns bla på panduro) som mer ser ut som två nålar som man kniper samman.

Man behöver ha tillgång till skrivare! Helst färg.

Såhär går det till! (klicka på bilderna för att få dem större)


När du installerat programmet och bestämt vilken bild du vill göra, öppna programmet och följ stegen.
Här: Öppna bilden du ska göra. Tänk på att om tavlan ska va liten, behöver du en bild med lite detaljer. Större tavla = större möjlighet att små detaljer blir bra.

Bestäm hur stor du vill att tavlan ska bli. 1 platta är 30 x 30 pärlor.

I steget efter detta, kan du markera vilken del av bilden du vill ha. Jag zoomar alltid upp till 100% (du fattar när du öppnar programmet)

Här kan man välja om man vill ha med alla färgerna eller bara en del. Jag har klickat i 5-6-olika färger, eftersom jag tyckte det blev bäst för just denna bilden.

När man trycker på "generera" ser man hur pärlbilden kommer se ut. Man kan ändra ljus och skärpa för bästa resultat.

Nästsista steget är att skriva ut! Man kan få en lista på hur många pärlor som behövsn av varje färg (höger i bilden). Väldigt bra! Då har man möjlighet att köpa refill i speciella färger om man ser att det krävs mer än 500 pärlor (som startsetet har). Skriv ut mallarna till plattorna. Jag föredrar "nummer och färg"

Såhär kan en utskrift på pärl-listan se ut

Såhär ser en mall ut. Utskriven med både nummer o färg. Har man bara svart i skrivaren, kan man skriva ut med bara nummer.

Start-setet med pärlor. Dags att börja lägga!

"Pärlifierar"

Klocka på 4 plattor. Urverk o visare köpta på Claes Ohlsson (viktigt: välj ett urverk anpassat till en klocka med 10-12 mm tjocklek!)

Siffror köpta på Panduro. Vanliga klister-siffror

Första tavlan! 4 plattor stor. Skapad med enbart mateial från start-setet. Den vita plattan är det ark man får med för första bilden.

Min än sålänge största tavla. 4 x 6 plattor.

Gjorde misstaget att stryka alla plattorna, vilket gjorde den ganska skev när jag skulle sätta ihop den... fåttskära bort en del. En ram ska dölja ytterkanterna.

Har ni fler frågor så är det bara att fråga på!

Kram på er!

...

Jag har ont
Jag är varm
Jag är trött
Jag känner deppet komma
Känner mig små-febrig
Små-irriterad på ingenting alls

Sjukgymnastiken tidigare idag gav smärta.

Jag bloggar mer imorrn... och kommer då med lite pärl-info ;)

...

Alldeles för trött och varm för att blogga idag...

9/30

Projektet med egyptiska tavlan e på G. Ger en förhandsvisning på de 9 första plattorna som e lagda :)

En printscreen på hur datorprogrammet säger den kommer bli (dock spegelvänd):

Hysteriskt roligt!

Sitter o asgarvar till vad som skrivs på en facebook-sida.
Kollan in ni med! Sök efter "Journalgrodor"

Detta är inte enbart de gamla klassikerna, utan sidan uppdateras ständigt.

Sköna axplock:

• Patienten äter på sängkanten.
• Idag till lunch får patienten akuta diarréer.
• Har fastnat med snoppen i dragkedjan, denna avlägsnas med avbitartång.
• Patienten dog i juni och detta har tagit honom mycket hårt.
• Jag tittar på patienten i mikroskop och blir inte klokare av det.
• Studerar till ingenjör, för övrigt frisk.
• På grund av stress omplacerad till arkivet för avlidna, härefter mycket lugnare.
• Den 40-åriga patienten hade cystor på overallerna.
• Patient som klagat över smärtor, framför allt på kvällen, då han har gått och lagt sig i analöppningen.
• Patienten inkommer med ryggbersvär, pat bär vid inkommandet på en kateder.
• Patienten har tidigare haft öron, men dessa har ramlat bort.
• Söker för besvär av stick i bröstet.Man funderade på magbesvär och fann hemorroider.
• Ur läkarepikris: "...Pat har långt att åka och kommer att åka rullstol tillbaka till sitt boende..."
• Har fått champinjoner mellan tårna.
• Efter hästkur är patienten stor och ganska rund.
• Patienten ordineras bassängträning. Tas upp igen om en vecka.
• Har böjat få blodiga små matskedar i avföringen upp till 15-20 ggr/dag.
• Pat. rekommenderas hålla sig ren mellan fötterna.
• Pat. får gin och morfin intravenöst.
• Patienten var väldigt smal och vägde bara 18 kr.
• Kontaktat DR. X som trots att han är kraftigt berusad lovar att ta emot pat.
• Avföringen hade samma färg som dörrarna på sal 16.
• Lokalbedövning med 5 centimeter Xylokain på det 6 meter långa såret på höger stortå.
• Hon har ingen frossa, men hennes man uppger att hon var mycket het i sängen natten till idag.
• Söker för fästingbett i huvudet. Huvudet borttages med pincett.

För 1 år sedan.

Just idag, för prick ett år sedan, skrev jag såhär i en av mina gamla bloggar:

Första rena dagen
Antar att idag är en dag att starta om på. Min första helt rena dag från benzo på 8 år.
Känns inget vidare faktiskt. Mådde rätt bra i morse men nu är det jobbigt som attan. Legat och vilat ett bra tag. Tog pulsen... Vilopuls på 90... Suck.
Darrig och skakig ända in i märgen :S
Snurr i skallen, knas i kroppen och knoppen. Rider ut stormen men jag känner mig jävligt svag.
Skrivet av Mezza 6 juli 2009 klockan 15:01

Ja, jag var ju inlagd på avgiftning då. Hade helt glömt att det var just idag för ett år sen som va min första benzo-fria dag... där ser man.
Shit, det va verkligen fruktansvärt där. Inte bara abstnensen o avgiftningen i sig... utan även avdelningen... hygienen o sånt var fruktansvärd där. Urin o avföring på golv o väggar i toa + dusch. Spyor o urin i korridorerna. Gummiaktig sjukhus-mat. Nersnusade fingrar som pillade i frukosten som stod framme...
Och såklart: Ingen tillgång till typ handdesinfektion... eftersom det är alkohol i, och det får inte finnas på avgiftnings-avdelningar.

Permisar hade jag. Strängt 1 timme om dagen + 2 dagar i veckan 3 timmar. Visitering och alko-blåsning efter varje.

Jag lärde mig mer om knark, alkohol o piller på de 5½ veckorna jag va där, än jag gjort i hela mitt (då) 29-åriga liv...

****************************

Är detta nåt ni skulle uppskatta att läsa? Dvs gamla gamla inlägg som jag sen kommenterar lite grann?

Hmmm...

Hmm... ja, jag känner för att skriva nåt sånt där vettigt inlägg. Men jag vet inte vad.

Har ni några idéer på vad ni skulle tycka va läsvärt? Som ni undarar över eller vill veta min synpunkt på?

Slänger iallafall in en bild på missen när hon nyss va här ute på terassen med mig ;)

Almedalsveckan

Hjärnkoll på hälsa - slå hål på myterna om psykisk ohälsa
http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/5339
Direktsänds 7/7 kl 8-9:30 på internet.

Vem tar hand om mig när mamma hamnar på psyket?
http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/6935
Direktsänds ej. Hoppas det kommer nån text om hur detta gick. Intressant fråga!

Unga skadar sig -samhället kan göra skillnad.
http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/6525
Ännu en sak som inte direktsänds, men jag hoppas även här att det skrivs nåt om det sen!

DET VA BARA LITE TIPS. FINNS SÄKERT MASSA MER INTRESSANT I KALENDARIET.
Kolla in på:
http://www.almedalsveckan.info/event/list Där kan du söka mer precist för olika dagar o ämnen.

Bara så ni vet...

... så är jag fullt upptagen med att förhindra att min hjärnsubstans smälter bort, rinnandes ur öronen.
Hjälp vad varmt det är!

Bäddat för lathet

Nu är det bäddat på terassen. Dynor och 2 täcken ovanpå varandra. Jag tänker inte sitta inne idag. Visst, det e lite molnigt, men det är nästan lite skönare tycker jag. Solen kikar fram då o då, och den lyser dessutom igenom de tunna molnen. Solskyddsfaktorn e på, för ja, solen tar ju faktiskt trots molnen.
Men jag har dator, bok, cigg osv med mig härute. Senare kommer även pärlorna hitta sin väg ut hit.

Drömmar

Jag hatar att vakna på morgonen och ha känslan av extrem stor sorg i mig. En sorg som inte har den minsta verkliga anledning. En sorg som skapats enbart för det jag drömt.
Det gör ont inuti. Sådär så man bara vill skrika rakt ut och gråta.
Och enda orsaken till känslan är att jag drömt.

Nej tack, jag står gärna över detta. Ska jag över huvud taget känna sån smärta, så kan den väl ändå ha en verklig anledning!

Suck

Inte-hänga-riktigt-med-dag

Nä, jag kan väl inte påstå att jag hängt riktigt med idag. Men en del har iallafall blivit gjort.

Älsklingen och jag for till centrum o fixade en likadan mobil till honom som jag har (ska sälja hans andra). Shoppade på ICA, placerade oss på terassen (jag med mina pärlor, han med att skrapa bort färg på ett bord som vi ska måla om), gjorde köttfärssås o pasta till middag, hjälpte älsklingen med saker på mobilen, sett på flera avsnitt House. Ja, sen e det väl en massa smågrejer jag inte kommer på bara just nu. Men vad jag menar är att jag lixom inte hängt med riktigt i skallen. Det har bara gjorts saker lite per automatik utan att jag riktigt helt o fullt fattat det.
Jag har haft nåt så vansinnigt ont idag. Tagit nån starkare värktablett som knappt hjälpt, och medvetet trängt undan min egen kropp och smärtan ur sinnet.
Får helt o fullt skylla mig själv trots allt. Vandrar man lite för mkt, drar på en kärra med barn i, och dessutom tar ett par glas vin... ja, då vet jag ju att jag får sona för det dagen/dagarna efter.

Imorrn e det iallafall totaltomt på schemat. Älsklingen jobbar, jag har inga möten eller sånt. Solen lär ju skina och katten vill med all säkerhet göra mig sällskap på terassen.

Hur som... jag e trött. Jag har ont. Jag ska strax gå o sussa.

Natti på er.

ÄS nu och då.

Sitter och försöker fördriva tid på busstationen. Ska ut i skärgården trots allt, vilket jag ser fram emot. Har t o m ett extra ombyte med mig ifall jag skulle få för mig att hoppa i plurret haha.

Iallafall så sitter jag här nu o väntar. Och tankarna far lite hur som helst.Bla så funderar jag på ätstörningarnas utveckling.Inte utvecklingen vikt eller antals-mässigt, utan hur den ter sig på bla kontrollplanet.

När jag blev anorektiskk för 10 år sen (hjälp vad tiden går!) så var kaloriräknandet min bästa vän.
Räkna räkna räkna.
Och visst, det finns såklart kvar. Men när jag blev sjuk, var det just mest antalet kalorier som var det väsentliga (förutom vikten såklart).
Nu är det så mkt mer än så. Det handlar om snabba och lågsamma kolhydrater. Om salt VS icke salt, om rött eller vitt kött, om muskel och fettprocent på vågen osv.

Ja, ätstörningens värld har utvecklats i takt med att tekniken i samhället gått framåt. I takt med att näringsläran fördjupats i allmänheten. I mängden och detaljen som det skrivs om i dagspressen, likväl som veckopressen.

På "min tid" fick man söka på internet efter kaloritabeller, alternativt leta fram kokböcker med index längst bak. Men mkt mer än så var inte akuellt.
Skitsamma i proteinindex, fettindex och hur vågen mätte procenten.

Jag har kollat på såna vågar. Såna som mäter fett och muskelmassa. Dock har jag aldrig köpt nån. De har länge varit för dyra. Sen nu, när de blivit billigare, har jag inte nåt intresse alls av att köpa nån. Jag är glad att jag aldrig införskaffade en. Det är möjligt att min gamla ÄS skulle fått ny näring då. Istället accepterar jag att jag ser ut som jag gör.

Visst, jag vet att jag är lite överviktig. Sådär på gränsen. Men jag måste acceptera det. Jag kan inte motionera som ett svin pga min smärtsjukdom. Och jag VILL inte svälta mig.
Jag vill inte ha tillbaka den ångest, den svarthet, det avgrundsdjupa hål, som ätstörningen innebar.

Jag borde gå ner några kilo. Det vet jag. Jag vet att min kropp och framför allt min smärta skulle må bättre av det. Och visst, ibland får jag för mig att tänka på vad jag äter. Dock kommer jag på varenda gång att jag faktiskt automatiskt ändå tänker på vad jag äter. Ja, för jag tycker faktiskt det är godare med nyttig mat. Det har jag skrivit om innan i bloggen.

Vad är skillnad på vanliga bantartankar och ÄS-tankar?
Jag vet vad skillnaden är för mig. Skillnaden heter Ångest. Om jag bantar för att jag äcklas av mitt utseende, av vad jag stoppar i mig, om jag blir fixerad vid vågen osv... då är det ÄS. Men detta har inte skett på flera år.
Kanske har jag sluppit känna detta för att jag är så extremt vaksam i mina tankar o mitt sätt när jag känner att jag borde gå ner i vikt?
Jag vet vad som kanske skulle trigga gamla ÄS-tankar hos mig. Därför avstår jag från de tankarna o handlingarna. Men om jag då vill ner i vikt, hur gör o tänker jag?

Ja, egentligen tänker jag väl bara på att jag inte ska småäta. Att jag ska äta riktigt stora o nyttiga frukostar så jag slipper sug efter små-mat under dagen. Att jag ska äta på regelbundna tider. Att se till att det finns grönsaker till maten (vilket tyvärr ofta är bristvara då det är förbannat mkt dyrare än skräp-snacks). Jag har lärt mig att det är så mkt bättre att gå ner långsamt, genom att på sikt ändra sina kostvanor, än att rasa på ett ÄS-sätt som ändå bara får en att må skit.

Det är ändå inte så jättestor skillnad när det gäller själva maten. Vi steker sällan mat. Vi använder ugnen istället. Vi äter sällan sås. Vi tycker om fräsh mat.
Och om jag skippar glassen, skippar den färdiggrillade kycklingen från ICA osv. Då går jag ju faktiskt ner lite grann. Precis som jag vill. På ett Icke-ätstört sätt.
Näringsläran i samhället idag kan faktiskt vara bra. Även för en fd ätstörd. Men det gäller att ta allt med ro. Inget ska bli extremt. Man kan njuta och må bra samtidigt som man går ner lite i vikt. Samtidigt som man vet vad som är bra o dåligt i näringssammanhang.Jag vill inte se ut som för 10 år sen. Jag vill inte köpa kläder i stl 146. Jag är en vuxen kvinna. Jag har mina fysiska svårigheter.Jag har ingen nytta av att spä på dem ännu mera.

Jag både vill och kan njuta av livet. Och jag tänker inte sabba mina chanser till det. Även om jag borde gå ner lite i vikt!

Ond cirkel

Ständig smärta -->
--> distraherad av omgivningen pga smärtan -->
--> bristande uppmärksamhet gör att jag går in i allt möjligt -->
--> Får småsår och blåmärken -->
--> Smärtsignalerna blir än mer aktiverade i det redan störda smärtsystemet -->
--> Detta gör att systemet strular till det än mer -->
--> Jag får allmänt mer ont, inte bara där jag gjort mig illa -->
--> Jag blir ännu mer distraherad av omgivningen.

Cirkeln är sluten.
Det går bara runt runt, och jag blir så förbannad varenda gång jag går in i en stol, ett skåp-handtag, drämmer tårna i lister och dörrar, snubblar över mig själv...osv osv osv.

Ja, smärta ÄR en ond cirkel...

Gonatt

Tbx

Känseln och det mesta av kontrollen har kommit tillbax i armarna/händerna nu. Dessvärre kommer ju även smärtan från nervretningen efter att nålen prickat in dom exakt... men men. Dr Pain har semester nu 1½ månad. Just pga det, samt att det inte finns nån annan läkare där som sätter likadana nervblockader... så fick jag recept på lite starkare painkillers. En sort som jag vet funkar rätt ok, även om jag måste ta 2 på en gång. (tänk föresten vad underbart det vore om man kunde hitta anledningen till att jag är så extrem-tolerant mot alla läkemedel... men FRÄMST tänk OM man kunde fixa till felet! Jaja, drömma kan man ju...)

Som jag nån gång långt tidigare i bloggen har nämnt, så finns det risker man mkanske inte tänker på när man käkar morfinliknande läkemedel. Visst, klart man känner till beroenderisken osv. Men jag, som då har en sjukdom i smärtsystemet, kan råka ut för allvarliga saker.
Jag åt under några månader Tradolan varje dag. Det hjälpte mot smärtan akut. Men efter enm tids användande fick den motsatt effekt.
Visst, den hjälpte fortfarande ett par timmar efter jag tagit tabletten, men i det långa loppet, gjordeden istället att nervsmärtan blev betydligt värre.
Detta är nåt som kan förekomma hos en del, och ja, det va ju klart att det skulle hända just mig :S

Detta är inte nåt som försvunnit. Det är snarare som ett varaktigt men.
Det är denna anledningen som är orsaken till att jag sällan får de starkare tabletterna utskrivna. De skadar mer än lindrar om jag äter de för ofta.

Hade tänkt sticka ut i skärgården imorrn, men det verkar inte bli så, vilket är en stor besvikelse för mig på olika plan jag inte vill gå in närmre på.
Kanske kanske blir det att jag drar till mamma o pappa på söndag istället. Får se hur läget är helt enkelt.

Nähäpp. Jag ska väl ta mina sömnisar nu. Tar ändå ett par timmar innan de verkar. Är skittrött även fast jag sovit nästan 2 timmar under eftermiddagen. Men jag vet ju oxå att läkemedlet som läkaren injicerar (Narop) gör mig lite extra trött.

Kram på er i sommarvärmen!

Morrn morrn

Hade en riktig slappedag igår efter jag varit på samtal hos kontaktpersonen på psyk.
Sov lite, kollade film med älsklingen, käkade gott och små-firade vår 3års fölovningsdag.
Var nåt extremt trött hela dagen trots powenap på en knapp timme.

Tack för era kommentarer ang blogg-statistiken. Håller med om att det kanske kan va en bidragande faktor att det är sommar...

Idag blir det Dr Pain. Taxin kommer 10:45. Passar riktigt bra att jag har tid där... har riktigt jobbiga "nerv-hugg" i armarna och fotvristerna tar kål på mig. Ska ta upp det faktiskt med honom... för sjukgymnastiken frestar på lite väl mkt på vristerna.

Annars då? Ja annars e det snurrigt o rastlöst och jag har noll koll på precis allt...

Återkommer senare om jag inte e allt för förlamad i armarna...