25 augusti 2012

På senaste...

...har jag inte kunnat varken virka eller slå frivoliteter pga knashänderna som gör ont. Så då har jag lärt mig nya saker där jag använder händerna på andra sätt/ andra grepp.
:-)


Decoupage. Några olika ljuslyktor. Stora i glas, de små va med spegelyta från start




Decoupage. Tråkig helsvart penna blev pimpad :)



Det går sakta framåt med min stickade Hitchhiker-sjal :)


Decoupage.
Gjorde om ett gäng trista Santa Maria-kryddbyrkar :)


Decoupage.
Fula frivolitets-skyttlar blev fina. (nere till höger ser man hur de såg ut från början)


Håller på med mina första stickade sockar! Mönster dessutom :)
(oj, bilden vill inte vrida sig rätt... högst upp e iallafall de jag håller på med, bilden under visar hur de ska bli...ungefär.)


Lite pärlande då o då blir det oxå :)

15 augusti 2012

Tacksamma minnen

Ibland slås jag av minnen som poppar upp.
Tacksamma minnen.
Det hände nu. (just detta minnet poppar upp rätt ofta)

Det va 2008, en kort tid innan jag flyttade till behandlingshemmet.
Jag var gift, men det höll på att ta slut (som tur är! Men just DÅ var jag inte medveten om hur hemsk mannen i fråga verkligen var).
Hans initiativ var att vi skulle dela på oss. Mitt förslag var att inte göra nåt förhastat.

Minnet:
Jag bodde några veckor hos en fin vän. För att vi skulle få lite distans till varandra jag o ex-maken.
Tiden hos vännen kommer jag alltid minnas som varm. Det jag fick av henne då var så obeskrivligt mycket.
Även fast jag mådde skitdåligt, fick jag finnas med henne, bo med henne. Vardagliga saker som att shoppa i mataffären, glo på tv, prata, skratta, må som jag gjorde... Det var det jag fick med henne. Men jag fick det med känslan av kärlek, att jag var värd nåt, att jag inte bara var till besvär.

Jag erkänner... jag minns faktiskt inte jättemycket, men det jag minns, det betyder. Det jag inte minns har sin förklaring (dvs att hela jag va i sånt kaos då och det är svårt att minnas kaos överhuvudtaget när det pågått i många många år)

Jag och min vän ses inte ofta nu. Det händer, men hon har sitt liv och jag mitt.
Klart det skulle va kul om vi sågs mer, men samtidigt så känns det okej, bra. Jag vet att hon finns, jag vet att hon är värdefull, och jag vet att vi har nån slags vänskap som gör att tiden egentligen inte spelar jättemycket roll.
Det som spelar roll är lixom annat.
Erfarenheterna ihop, förtroende, och det där... ja, känslan av djupare vänskap än "ytlig".
Svårt att förklara.
Men hursomhelst...
Jag har fina minnen, och tacksamma minnen. Och jag kommer alltid älska henne för det.

Tack Emma-Lee

7 augusti 2012

Ännu...

Ännu sjuk. Kom hem från besök nr 3 hos vårdcentral-läkaren nyss.

Besök 1: efter 2 veckors ont.
Diagnos: inflammerad nerv i innerörat (ej hörselnerven utan en större ansikts-nerv)
Resultat: nasonex-spray och alvedon.

Besök 2: efter ytterligare 2 veckors ont.
Diagnos: förutom den inflammerade nerven i innerörat, nu även yttre öroninflammation/extern otit/hörselgångsinflammation. Dessutom så inflammerat o knas att det blivit en furunkel/abcess som gått sönder.
Resultat: nasonex-spray, lokalverkande antibiotika (örondroppar) och citodon (painkiller)

Besök 3: efte ännu en veckas ont.
Diagnos: inflammation i huden i örat som i sin tur trycker på nerverna (ansamlingen/furunkeln/abcessen). Externa otiten var dock lite bättre. Den inflammerade nerven i innerörat gör ännu ont men inte så extremt som innan.
Resultat: 10 dagars antibiotika i piller-form samt mer citodon + alvedon.

Behöver jag säga att jag är less på detta nu???
Anledningen att jag gick tillbaka dit idag, var att förra läkaren sagt jag skulle det... pga att inflammationen skapat en slags var-ansamling/furunkel i hörselgången och om den kom tillbaks skulle jag gå dit bums.

Dagens besök va över på 4 minuter.
var inte det minsta nöjd med bemötandet och undersökningen... bristfälligt de lux.. Men hoppas denna 10-dagars-kuren hjälper!!!

Så... är trött, slö, seg, har ont och är på allmänt gnälligt sjukling-humör...
Men annars.. e det nog okej :)

1 augusti 2012

Sjuk Mezza

Ganska exakt en månad har jag haft vidrigt ont i högerörat nu. För drygt 2 veckor sen va jag hos läkaren som sa att en nerv i innerörat va inflammerad (en stor nerv som grenar ut sig i ansiktet). Fick nässpray då bara... Ont så jag e svimfärdig flera ggr om dagen...
Idag gick jag till vårdcentralen igen... Denna ggn träffade jag en annan läkare...
Resultat: hörselgångsinflammation och sprucken furunkel. Antibiotika, nässpray och starka smärtstillande.
Kommer furunkeln tillbaka ska jag dit så de kan skära upp den...

Skönt att läkaren fattade vad det va... Att den inflammerade nerven inte va det enda...utan att det även spridit sig.
Tänk om jag fått vettig hjälp första besöket istället...sluppit massa (!!!) ont.
Jaja. Glad det blev rätt nu och hoppas på bättring riktigt snart :-)

Kram finisar <3