:-D

Idag ska fröken Mezza strosa runt bland garner o annan textil :-)
Sy-mässan i Älvsjö...here I come!

Hur gick det?

Jaaa...tandläkaren asså...

Jag och älsklingen åkte dit.
Hittade "Medicinsk tandvård"-stället och gick in. Hua. Tandläkarlukt...

Träffade en tandläkare. Grät. De ville ta en röntgen (nån high-tech-sak man stoppar in huvudet i och som sen snurrar runt skallen 15 sekunder. Klart.). That´s it... de tittade inte ens i munnen. Bara den där röntgen.

Sen....
Tandläkaren:
-Vi MÅSTE dra denna tanden akut. Typ nu. Jag bokar om andra patienter så vi kan göra det.
Jag:
(hysteriskt gråt)
Tandläkaren:
-Vi sederar dig rejält, såpass att narkosläkaren måste ha koll...
Jag:
(mer gråt)

...ja, så fick det bli. Var dockk tvungen att vänta 2 timmar för jag va tvungen att ha varit fastande 4 timmar (hade bara varit 2).
Sen blev det till att svälja en saft-smakande dos av nåt...och sen va det dags.
Jag blev väl lite väck av den där drickan (midazolam?) men tyvärr inte tillräckligt...
Grät en del iallafall... och samma sekund de drog tanden så slutade den verka. Poff!
Resultat: ännu mer gråt.

Jaja...tanden va väck, jag fick panik o skakade o grät och blääää....
Älsklingen pratade med tandläkaren och de va överens om att den typen av sedering inte va tillräcklig. I fortsättningen måste det va mer.
Sjukresa hem sen...
Hem o vända i dörren typ, innan det va dags för fys-koll på psyk och direkt efter läkarsamtal.
Sen till centrum, hämta paket på posten, och sen hem igen.
Jag va SLUT igår. puh...
Inte konstigt jag somnade tidigt och vaknade typ kl 13 idag... ööööhhh...

Hur som.. Om man ska hitta nåt positivt med tand-skiten.. så är det väl att jag (såklart) fick väck tanden och slapp bli sjuk av infektionen. Men oxå att tandläkaren (som även är specialist på tandvårdsrädsla) fick se hur illa det är med min skräck.
Det var hon själv som påpekade hur VIKTIGT det va att jag gjorde en utredning så att jag kunde få hjälp. Och den hjälpen är ju dels behandling av rädslan och behandling av tänderna... och möjligheter till olika grader av sedering...
Nu är jagi "återhämtar-stadiet" typ. Försöker hantera de senaste dygnens upplevelser o känslor och hitta tillbaks till nån slags energi.

På lördag blir det roligheter dock. Sy-festivalen i Älvsjö-mässan hihi. Najsnajs minsann <3 p="p">
kram på er!

Imorgon..

Huvudvärk idag. Anledningen är att jag gråtit hur många timmar som helst.
Vissa kan nog förstå, men många gör nog inte det.
Jag ska till tandläkaren imorrnbitti. Därför har jag gråtit så mkt.
Ska göra en akut undersökning och bestämma vilken typ av sedering jag ska ha sen för den akuta behandlingen (som väl blir nån dag senare).

Ja, jag är rädd. Hysteriskt vansinnigt dödsrädd. Men läget är allvarligt. Inte så särskillt smärtmässigt, utan allvarligt infektionsmässigt, komplikationsmässigt. Gör jag inte detta blir jag riktigt sjuk för infektionen sprids i kroppen.

Jag var hos läkaren på vårdcentralen idag. Fick Kåvepenin. Och allvarliga ord om vad jag måste...

Imorrn åker jag och älsklingen till ett sjukhus med specialisttandvård. Tidigt på morgonen...
På eftermiddagen är det psykläkare och fys-koll som gäller (concerta-uppföljning).
Snacka om att jag kommer va halvt död imorrnkväll...

See ya..

Dagarna som går..

Mina dagar...vad sker egentligen?
Ja, jag e mycket hemma. Men en gång i veckan går jag till arbetsterapeuten på vårdcentralen. Får bada händerna i Parafin-bad. Ljuvligt skönt faktiskt.
Det har varit lite extra med läkar-grejer oxå. Och kommer bli mer... Min dr Pain går i pension, så jag har bara en tid till hos honom. Sen måste jag hitta nån annan som kan sätta nervblockader, eftersom jag inte kommer få nån ny på smärtkliniken som gör det...
Däremot ska jag träffa en ortoped på samma smärtklinik om ett par veckor. Kolla o prova ut s.k fotkuddar.
Mina fötter bränner ännu i fotsulorna och arbetsterapeuten trodde det kanske kunde va till hjälp.

Hemma e det katt-mys och stickning som gäller. Fast stickningen blir lugn, händerna knasar en del än.
Det går finfint med MissenMia och Gato nu. De busar o jagar varandra och sover gärna i varandras närhet :)
Gato har börjat avta i sin snabba viktökning. Dvs han är inte längre i svält :)
Idag vägde han 1480gram, dvs 610 grams ökning på 16 dagar, det mesta under de första 10 dagarna.

Ja...det va en liten liten update från mig :)
Kram på er

De söta...

Översta till vänster: bilden togs samma dag han kom hit.
Nedersta till höger: efter 1 vecka och viktökning på dryga 350gram, bild tagen nyss. Han har ännu inte nåt kattunge-hull precis..men det kommer! Nu e han ny-äten o mätt.

Övriga: sussar gott med vår gamla kattdam samt i älsklingens famn.