Svar på kommentrar..

Hej!

Sitter och kollar dina naglar, och jag brukar ha svårt för att se långa naglar, men jag måste säga att fasen vad snyggt det där var!!
Har du en tatuering på översidan av handen också? Jag har en fantasifågel på min arm som jag tycker har blivit så otydlig (gjord för ca 20 år sen), så jag funderar på om jag antingen ska förstärka den eller skaffa en ny nån helt annanstans.... eller bägge delarna :-)
Har du nåt tips på ställe där det inte gör sååååå förbenat ont och kanske nåt jag kan tänka mig att göra....
Apropå det här med neuropatin som min dotter också har ju, hon har aldrig fått nån annan behandling än mediciner (för närvarande Gabapentin). Folsyra och B12 är det nåt du får på recept? Kanske värt att kolla upp det där.
Kram!

Hej hej
Tack tack för komplimangen ang. naglarna ;)
Ja, jag har ju min stora tatuering... som går från överarmen ner till handen (egen design/ritad) som jag gjorde... hmm... för nåt år sen? drygt kanske?
Har en tatuering på skuldran med (vattumannen, gjord -98).
Vill du veta var du ska tatuera för det INTE ska göra ont... så gör ta mig tusan INTE på handryggen eller armvecket... Värsta ställena ur min erfarenhet...
Sägs att foten och insidan av överarmen ska kännas en del med...
Ställen som har mindre underhudsfett eller muskler innan skelettet, är sånt som gör ont. Ställen med tunn hud. Ställen med mycket nerv-samlingar.
Så... jaa....överarmen e nog ok, om man inte tar typ runt armen... vaden? Låret? Skinkan? Hmm...
Min stora gjorde minst ont högst upp.. alltså överarmen. Men jag e nog inte så bra på o svara på det egentligen eftersom typ.. allt gör ont på mig.
Minns när jag gjorde min vattuman -98 att det kändes när han gick över skuldran men annars rätt lugnt. Även om det.. ja, kändes såklart.

Kolla absolut upp om Behepan och Folacin kan skrivas ut till henne. Eftersom hennes neuropati är så spridd också ju.
Inte smärtstillande på det viset, men långsiktigt bättre kvalitet på nervcellerna kan ju ge mindre smärta.
Kram
 
Bilder på tatueringarna. Taget idag.

Update...

Har varit kass på bloggande, kommenterande och läsannde senaste dagarna... Sorry.
Lite mkt i skallen nu bara.
Och med armen...

Men en update kommer nu iallafall!

I helgen blir det att åka iväg. Kära storebror gifter sig!
Vi åker tidigt på fredag morgon och kommer hem sönd kväll. Bor i deras hus ute i "mitt-i-ingenstans". Skönt. Bara ta det lugnt. Försöker se det som en minisemester och tar den mentalitetem med mig ;)
Har dock lite jag måste shoppa innan vi drar så det blir till att fixa det idag. Typ strumpbyxor, kort och örhängen... annars e nog allt klart :)

Jag ringde min dr pain i måndags och fick en akuttid igår.
Kom dit, pratade, han kände o kollade.. och så satte han 6 akupunkturnålar. 3 i vä-arm/hand, 1 mitt på halsen/bröstet och 2 i andra armen. Och så värmelampa på det (ökar blodflödet med värme vilket ger bättre effekt).
Akupunkturen gjorde han för att stimulera bla blodcirkulationen men även lite annat tydligen.
Dock inga nålar i nerverna jag får sprutor i. De är trasiga tillräckligt...

Anledningen då? Vad e det som e knas?
Ja, jag har ju nån typ av polyneuropati, vilket innebär att nervtrådarna har sämre kvalitet och är lite småtrasiga i flera delar av kroppen. Det gör oxå att de är extra känsliga för typ tryck, överbelastning.. sårbara helt enkelt.
Och det va väl det... en överbelastning kombinerat med dålig blodcirkulation och injektioner (under många år ju) + att de är allmänt kassa i kvaliten.
Nervskada.
Ingen klämd nerv eller så.
Så nu får jag inte bära tyngre saker med armen. Inte luta på armbågen alls och inte vila underarmen mot hårda underlag. Samma gäller för högerarmen men inte lika noga. Den håller på att bli sämre oxå nämligen... men inte som vänstran än.
Förhoppningsvis blir det bättre inom en månad....
Jag äter receptbelagd folsyra och b-vitaminpiller. De kan nämligen snabba på läkningen av nervceller. Har ätit det ett bra tag just pga polyneuropatin. Hade jag inte ätit det hade detta hänt för länge sen och typ det mesta i nerv-väg hade varit mycket sämre.

Idag mår jag illa. Tog painkillers igår som alltid verkar ha den bieffekten på mig... att jag mår illa som tusan. Men jag har postafen... som gör att jag slipper springa o spy av det iallafall.

Jaha... det va update-n.
Lite stressad nu... ska fixa det jag skrev om + att jag ska skriva klart de sista placeringskorten till bröllopet.

Tjingeling!

Kommentarsvar...

Fick inga frågor faktiskt, men en del fina kommentarer + en kommentar ang min arm.

Benzo skriver:
Hello!

Jag har haft den där nerven "klämd" i drygt tre år efter en axel operation.
Så lillfinger och ringfinger domnar/krampar och sticker det i,dom sa att att det skulle ta ett år att läka...men dom sa oxå att det inte berodde på operationen.
Du får skriva om/vad dom tänker göra åt det/ha de F

Låter konstigt att de sagt det tar ett år att läka men att det inte va pga operationen.. motsägelsfullt...
Jag har ju knas med många av mina nerver, kallas polyneuropati. När det konstaterades sa min läkare att vissa vitaminer kan hjälpa till i läkningen av nervceller. Nervcellerna är den typ+ av celler som tar längst tid på sig att läka i kroppen. För att påskynda detta kan man äta extra b-vitaminer + folsyra. Jag har både behepan och folacin 5mg på recept. Folsyra finns annars på 400microgram receptfritt. I början hade jag behepaninjektioner 1 gång/vecka, men har nu ätit tabletter istället ett bra tag.
Stickningarna och domningarna i fötterna och underbenen har minskat, även om jag ännu har de ca 10-15 ggr dagligen.
Så vet ni med er att ni har skadade nerver kan jag rekomendera att ni äter dessa extra vitaminer. Ät enligt ordination som är på receptfria tabletter eller prata med läkare om eventuell annan dos och kanske receptbelagt. Kan va värt att testa.. det är ju bara vitaminer... så biverkningarna är ju få (eller inga).

Nerven som nu strular för mig i armen (ulnarisnerven) kan strula på flera sätt. Har man ingen kirurgisk orsak kan det bero på bla att nerven sträckts/töjts ut och därför slitits på fel sätt. Det kan hända om har armen böjd för ofta och mycket. Nerven är den som man kan slå till i armbågen och när man böjer armbågen sträcks nerven typ "över" leden.
Nerven går såklart upp i axel och nacke och där kan stela muskler, muskelknutor, sullna muskler etc klämma den. Kan säkert klämmas i en kota med om man har den oturen...
Ytterligare alternativ är att utrymmet i Guyons kanal i handen är för tight. Kan va pga överbelastning, svullnad eller allmänt trång bara. Kanalen sitter på handflatans utsida. Ungefär i höjd med tum-basen men på lillfinger-sidan. En sån för trång kanal är typ motsvarande med Karpaltunneln, men karpaltunneln är för andra nerver som går mot mittenfingrarna och tum-sidan.
Det är just i Guyons kanal jag har riktigt ont och har haft ett tag till och från.
Min arm sover än... eller ja, den sidan av armen/handen sover eller halvsover + bränner, sticker och gör ont. Inne på 3:e dygnet nu.... utan att  den vaknat till liv...


Ninja skriver:
har inga frågor rar, skulle hellre finna ett svar själv om varför jag är så folkskygg och inte sätter emot det och far till dig och de andra, ger er kramar och säger hur mycket jag saknar och emellanåt gråter över att det som var då inte är nu fast det är så mycket bättre nu men saknaden av alla tappade relationer tär. men allt betyder enbart att DU är i mina tankar precis var dag, ända sedan 2006.
 
*Kärlek Ninja*
Ta inte hela skulden. Jag är inte mkt bättre.. jag åker ju inte till dig.
Men du finns i hjärtat och på näthinnan.
Ja mycket är bättre nu, för oss båda. Det som en gång var... var jobbigt men med vackraste människorna. Det var Ni som gjorde den jobbigaste tiden i mitt liv till den mest värdefulla
<3
 
 
Osynliga bekännelser skriver:
Jag tycker hela listan du själv radade upp verkar intressant! Så... Bara skriv.



Tack tack... ja jag ska väl sätta mig o pränta ner lite ;)

*********************************************************

Ni är fina ni. Goa o underbara.
tack för vackra ord.
Benzo: jag återkommer när jag vet mer.

Något är fel...

Riktigt riktigt fel... Och på måndag är det Mezza som ligger på telefonen och ringer Dr Pain.
Mest är det vänsterarmen/handen, men börjar bli lite smått i höger med.
Ulnarisnerven (se bilden) i vänster arm är knas. Troligen i kläm eller uttöjd för mkt.
Visar sig genom att yttersidan av underarmen och lillfinger+ringfinger är domnade. Inte helt men betydligt ändå. Och så gör det ont. Som att musklerna krampar, fast de är avslappnade.Fingrarna har minskad känsel, ungefär som om man har ett lager lim kladdat på händerna som torkat... man känner, men bara "stumt".
Det kan inte ha med blockaderna i måndags o göra för det va inte i den nerven.
Aj. Usch. Vill inte gå över. Obehagligt och påtalande.
Ulnariskompression men varför och var?

Passar även på att slänga in en påminnelse om frågestunden.
...inga frågor än. En kommentar om att det jag listade upp lät intressant, men inga frågor? Ingen som undrar nåt alls? Har gott om erfarenhet o kunskap och vill gärna dela med mig...

Så mkt i skallen

Senaste dagarna har jag så många idéer i skallen om vad jag vill skriva om. Men så lite blir gjort.
Har lite idéer... lista på det:

• "Att va en Svensson"? Nöja sig med vanliga livet eller sträva efter annat? Vad är viktigt för mig? Vad lockar mig och varför?
• Barn barn barn... tankar om våra försök att skaffa barn...
• Vad gör mig Glad, Ledsen, Stolt, Arg, Fundersam?
• Vad läser jag för bloggar i allmänhet och varför?
• Dåtid. Minnen... men vilka av alla?
• Intressen jag lagt på hyllan men saknar...
• Knäppa lisor? Bra listor? Intressanta listor?
• Läkemedel, funderingar, bra VS dåligt?

Vad vill NI jag ska skriva om?
Jag vet ju... jag har sista delen om Minnet från ÄS kvar... så den kommer väl... men nåt mer? Vad vill ni läsa? Veta?

Och i samband med ovanstående fråga passar jag på att slänga in en...

Kommentera i detta inlägget.
Kommentarerna kommer inte synas förrän jag svarar på frågorna (dvs på Söndag). Vill ni att en fråga ska va anonym, skriv det isåfall. Går såklart bra att namnge sig som anonym med.

Jag ska försöka svara på alla frågor (om jag får några). Svårt att komma på nåt som jag inte vill svara på direkt nu... så ja, jag svarar väl på allt (hoppas jag). Självklart undantag är mitt verkliga namn, bostadsort etc.

Alltså: Fritt fram o fråga till lördagkväll/natt då jag bommar igen kl 00:00.

Nu blir det duschen... ska fixa lite ärenden i centrum och även en sväng till sjukgymnasten (japp jag duschar ibland innan de e dags o svettas)

Tjingeling!

Idag...

Idag visar sig den negativa effekten av mitt besök hos dr Pain i måndags...
Blääää...
Fick 2 injektioner. En i vardera armbåge i medianis-nerven... Och ja, det känns idag. Molande intensiv värk ända ner i tummen :(

Får nästan alltid i antingen medianis eller ulnaris. Oftast i armbågen eller handleden men händer att jag får den uppe vid axelhöjd med.
Hoppas få försöka med ny sorts behandling nästa gång. Nåt som kallas Quetenza-plåster. Nåt som tydligen används för just nervsmärtor lokalt.
Stora heltäckande plåster som ska sitta en timme och då man måste förbereda med bedövning o så eftersom det "fräts" in i huden (milt, men tydligen ändå brännande).
Kanske skulle det funka på mig, kanske inte. Dr Pain skulle kolla uppp det till nästa gång.

Jaja, nähäpp... ska väl fortsätta skriva små fina placeringskort till brors bröllop nu. Satt med det igår och tänkte fortsätta idag. Nästa helg e det dags!

Tjingeling!

Tanke

Sitter o funderar på gårdagen. Lyckligt funderande.
Jag träffade nämligen en vän i stan. En kär vän somm jag inte träffar så ofta.
Vi bodde en kort tid tillsammans på behandlingshemmet men efter det har det bara blivit att vi setts då o då. Mkt pa avstånd men även pga både mitt o hennes mående.

Men igår möttes vi på T-centralen och strosade runt i stan. Åt på café och babblade om viktigt och oviktigt.
Promenixade lite rundor och kollade affärer innan vi tillslut hamnade på konserthusets trappa, slappande gloende på hötorget.

Det va skönt. Härligt.
Med en blandning av känslan av att vi sågs nyss och att alltför mkt hänt sen vi sågs.
En sån där härlig träff när snacket inte känns konstigt utan bara... vanligt.
Va nog ett år sen vi träffades (eller?) men ändå kändes det inte så. Fast ändå..ändå. Ja, liksom både ock.

Idag e tankarna i gårdagens minne.
Det va härligt.
Jag saknar henne redan.
Jag hoppas vi ses snart igen och att det inte tar lika lång tid.
Och jag hoppas att även jag tar mig i kragen och åker till henne för en gångs skull ;)

Vissa vänner.. är helt enkelt underbara <3

Slutresultatet

Naglarna blev klara igår. Pilligt men det blev snyggt iallafall :)

Har inte tagit bort genomskinliga kladdet runt naglarna på denna bilden men det e borta nu iallafall :)

Annars e det Dr Pain som gäller idag. Får se om det blir vanliga sprutor idag eller om det blir en ny grej. Frågade om Quetenza-plåster sist och han skulle kolla upp det till denna gången.
det är ett slags stort medicinskt plåster som endast vårdpersonal sätter på. Täcker stort område och man ska innan det sätts på lägga bedövningssalva o sånt på området, sen ska det sitta en timme och sen tas det av.
Kan täcka hela armarna (där jag har mest ont) och är just för nervsmärtor (neuropatisk smärta). Behandlingen görs sen bara var 3e månad.
Man kan ju hoppas att det skulle funka... för det e verkligen inte mycket alternativ som finna för nervsmärta...

Kram på er

pix...

Torkar inatt.. Fortsätter imorrn :-)

Published with Blogger-droid v1.7.4

Kommentarsvar...

Fick en kommentar... ett svar på en kommentar jag skrivit.
Som handlar om hur i h-e man står ut med att gå upp i vikt (anorexibehandling). Om tips helt enkelt.
Svarade hos henne, men tänkte faktiskt lägga upp svaret även här.
Om fler vill läsa tänkte jag...

Hej
TACK för ditt svar/kommentar.
Tips tips tips.. på att acceptera. Hmm.. ja, det e väl det som e grejen egentligen,... att allt nog handlar om just acceptansen.
Inte bara acceptera att man har mer över revben etc som du skrev... Snarare att acceptera djupare.


Låter kanske flummigt men jag slutade inte må dåligt förrän jag accepterade mig inombords. Jag bytte från det ena självdestruktiva beteendet till det andra (om inte flera samtidigt).
Men när det gäller ätstörningen så.. ja, jag har serieinlägg om min ätstörning (kategori Ätstörningar) och där skrev jag en del om motivationen, tänket, besluten osv som fick mig komma vidare.
Men det tog tid. Även om jag blev bra från anorexi fanns andra ÄS med flera år efter.
Jag har skrivit (i ett sånt blogginlägg) om 2 beslut. Det ena va att bli anorektisk, det andra att bli fri.
Det sistnämnda hjälpte mig att stå ut med bilden av mig själv, vikten som ökade och skelettet som syntes mindre. Men det tog 2½ behandlingsperioder innan jag lessnade så extremt att jag bestämde mig. Och ett ÄS-förstört förhållande...


Vissa saker jag bestämmer mig för ger jag inte upp och det beslutet var ett sånt.

Men måendet fortsatte ju va uselt efter men visade sig på andra sätt.
2½ år på beh.hem för borderlinetjejer minskade det beteendet men ersattes av annat... benzo i mängder (läkarordinerade hästdoser) som ledde till avgiftningsklinik (8 års dagligt användande i höga doser) som sen ledde till "duktiga-mezza-som-jobbar-ihjäl-sig".


Men alla beteenden gav mig iallafall en uppmärksamhet på att inte falla i ännu ett dumt beteende. Vaksamhet på att inte trilla dit på nåt nytt...vadsomhelst.



Jag började i terapi när jag va 17. Idag är jag 31 och har haft terapi hela tiden med undantag på 2 år (tror jag). Det har lärt mig att analysera mig själv och vad jag gör. Periodvis alldeles för mkt...
Men nu jobbar jag med nutiden. Med självkänsla och självförtroende. Med egenvärde. Min vilja, mina behov. Inte andras, inte duktigMezza-saker och inte gamla händelser. Sånt e jag färdig-samtalad om.


Och det här med att prata om mitt eget värde är bra. Om mina prestationskrav, om hur fel de är och hur jag beter mig mot mig.

Skulle jag kräva att nån annan betedde sig så som jag krävde av mig själv? Knappast.
Låter klyschigt men kan man Verkligen Verkligen ta till sig sånt, på riktigt... Då är det omvälvande. Då kommer den där äkta känslan av att duga, tycka om sig, känna sig Värdefull trots bristerna alla har.
En lång väg. Men främst, ja du ville ha tips.. Främst, tipsar jag om en öppenhet, ärlighet i terapin, med vården, med ALLA som vill hjälpa.
Och så självklart... Ett beslut från Dig.
Men det är bara du som kan ta fram det. Ingen kan tvinga dig till det, det behöver va så mkt jävlaranamma i det så det måste va bara Du.
Men de du pratar med kan lyssna.. och de kan fråga och det kan öppna frågor och inställningar i dig som hjälper dig få den jävlar anamma som krävs för ditt beslut.
Och det beslutet hjälper dig orka med förändringen med bla vikten...


Kram

Idag...

är en riktig skitdag i smärtväg.
Längtar till måndag. Dr Pain-dag.

Älsklingen jobbar helvetes-pass på 32-36 timmar i sträck +pga kaos på jobbet så jag blir alléna inatt.
Får se om jag pallar fixa klart mina naglar idag... förlängde dom igår. Blir det bra kommer väl en bild ;)

Kort kort update utan sammanhållning... men men... så e läget iallafall.

Kram alla

Hej hej bloggen :)

Kasst med skrivande från Mezza.. men slänger ihop ett inlägg nu iallfall :)

Jag håller på att lära mig nåt nytt.
Nåt jag inte varit med om nånsin (vad jag minns) men som känns så jävla bra!

Eftersom jag gått ner en massa i vikt sen jag började käka Concerta (mot ADHD) utan att egentligen anstränga mig ett skit, så har jag nu kommit till den viktgränsen jag velat ha lääänge.
Ett sunt BMI på 22,8 är dagsläget vilket jag e helt nöjd med. Jag har satt en gräns i kilon jag inte ska gå under och jag har satten vikt jag vill ligga mellan.
Och där e jag nu. I min bekväma vikt jag vill ha.

Men jag äter ju ännu Concerta och det är där det där nya häftiga kommer in...
Jag får nämligen tänka på att äta tillräckligt för att inte gå ner mer i vikt. Och jag kan ju säga att man måste stoppa i sig rätt mkt käk då.
Inte mig emot, men det känns konstigt. Nytt. Ovant.
Men härligt.

Även om jag varit fri från ätstörningsmonstret ett bra tag nu så har jag ju ändå haft en övervikt att ha koll på, vilket gjort att jag ändå fått välja bort mindre nyttiga saker osv.
Nu blir det tvärtom.

I skrivandets stund sitter jag med en burk hallon-kesella som jag mumsar i mig.
Nej, det e inte lättkesella. Den har *läser* 7,5% fett och innehåller 375 kcal, men so what. Jag äter den för jag inte ska ner mer i vikt och för att det är.. GOTT!

Med en övervikt i åtanke, som innan, var detta inte ens ett alternativ. Alltså att ta ett mellanmål såpass fett och kaloririkt (räknar inte kcal, men viss fakta bara "finns" kvar i skallen efter ÄS) typ "bara för att".
Numera tar jag mig nåt sånthär ganska ofta mellan måltiderna. Ser till att det e rejält med energi i det så jag vet att jag inte blir proppmätt och därför inte orkar den andra maten sen.

Men det känns konstigt. Men bra.
Jag har kommit dithän att min kropp e i balans, förbränner normalt, väger bra och där jag trivs.
Nu ska jag bara vänja mig vid att käka det där extra oxå, men det går nog bra.
Tränar jag (som idag) hos sjukgymnasten blir det ytterligare nåt.

Det är häftigt att upptäcka nya insikter. Detta va en sån för mig.
*Happy-face-Mezza*

Uppskattar inte...

kommentarer med enbart en bloggadress som jag inte är intresserad av och som enbart läggs upp för att få egna besökare.
Så nu vet du det (du som la den kommentaren... som jag för övrigt inte publicerat just för att jag inte gillar sånt)

...

...imorrn ska jag föresten hämta ut mitt nya leg :)
Ska bli skönt o slippa ränna runt med passet... som oturligt nog låg i väskan katten pissade ner för ett tag sen... (ja, jag har spritat det, parfymerat det, torkat, vädrat och allt man kan... men har det ändå i plastpåse var jag än tar det med...)

Och så e det dags att köra igång med sjukgympan igen imorrn. Sjukgymnasten är tbx från semestern nu så Let´s go!

Tidsfördriv för trött skalle...

Ja då sitter jag och:

*Spelar Bubbleblaster på datorn
*Spelar gratisvariant av bingo på datorn
*Spelar Farkle på mobilen (kopplad till facebook)
*Spelar Minerspeed på mobilen
*Spelar Can Knockdown på mobilen (som lillebror lurade mig att börja spela)
*Spelar Riff Master på datorn

och skulle jag vilja variera mig lite går jag in på facebook o spelar Bubble saga eller Puzzle Saga eller Yacht...

Lagom icke-intellektuella spel när man inte orkar göra nåt vettigt :)
Vad spelar ni?
Kan tillägga att vi har ju xbox 360 med kinekt... och ett gäng spel där med, men ovan nämnda saker går bra o göra när man samtidigt glor på film ;)

Snart iväg...

Ja snart bär det av in till stan. Regnar som tusan gör det men har inget emot det alls faktiskt. Ett paraflax o sen e det löst. Skönt när det inte e för varmt...
I stan möter jag upp mamma, pappa, minsta brorsan och syster. Syster fyller år på tisdag så vi firar henne idag på restaurang. Passar på när minsta brorsan e i Sverige (jobbar på Malta) så han med kan va med. Länge sen jag träffade honom. Blir kul.

Mindre kul e det med div. knassmärtor. Och på det en trevlig dos PMS.
Haha, nä men det ska väl gå fint ändå.
Köpte ett paket Postafen (illamåendetabletter) så i värsta fall vet jag att jag kan ta en av de starkare painkillerna jag har.

Va dock tvungen att panik-shoppa ett par byxor idag. Har inte allt för mkt av den varan... faktiskt bara 1 par jeans som jag kan ha utanför lägenheten... så nu blev det ett par slimmade svarta HM-byxor som passar till lite snyggare tillfällen men även vardags.

Jisses vad det vräker ner nu! Sitter på balkongen (inglasad) och myser hehe. Skönt... och dessutom lite små-åska som rensar upp.

Nähäpp... Dags att dra!
Ha det alla fina!

Morgonmediciner.. En gång i tiden hade jag fyrdubbelt så många... Nu nöjer jag mig med:
Concerta 18mg
Concerta 54mg
Tradil (painkiller)
B vitamin
Folsyra
Allergitablett

:-)

Published with Blogger-droid v1.7.4

Dagsläget

Hej hej...
Snabb update bara...
Senaste dagarna är fyllda av en enorm trötthet. Har svårt att somna i tid på kvällarna och störs av minsta ljud... införskaffat öronproppar istället för in-ear-handsfreen...lite bekvämare men ändå inte jättebra.
Somnar vanligen mellan 2 och 6... vilket gör att jag vaknar mellan 11 och 2 dagen efter :S

Ont nu med. Smärtan har börjat komma mer i fingrarna igen (lederna) och jag vet ännu inte vad det beror på (inte likt min fibro). Vanliga fibro-nervsmärtan e rätt rejäl i armarna/handlederna nu med. Inte tid till min dr pain på ett tag... dumma semester.

Tänker var o varannan dag att jag ska skriva klart sista delen om ätstörningen... men det blir lixom inte av.

Kollar in hos er o läser med jämna mellanrum men orkar inte alla hundratals bloggar.. men jag kollar en del iallafall.

Trots tröttheten o smärtorna mår jag rätt bra. Otaggad till att ta tag i saker bara... oinspirerad.
Om bara tröttheten kunde försvinna vore det bra mkt lättare.

Kram på er!

Lista

Lista... med lite mer eller mindre utveklade svar emellanåt :) Hittat hos Minna


BRUKAR DU:
Titta på dig själv i spegeln:   Ja, jag har koll. Gillar spegeln ibland men hatar den oxå. Eller... nja, jag hatar spegelbilden av mitt finniga ansikte...resten gillar jag faktiskt :)
(Sen jag slutade med p-medel har jag hemsk ansikts-hy. en vecka runt mens och en vecka runt ägglossning e den katastrof och däremellan hinner det bara nästan bli bra)

Gnälla:   Inte så mkt muntligt men skriftligt gör jag nog det. Men tänker att på nåt sätt måste ju skiten komma ut o det är väl bättre via skrift isåfall?

Skrika:   Haha, nej verkligen inte! Inte arga skrik och inte glada tjut... håller mig väl rätt sansad....

Sova:   Ja, klart jag brukar sova... dessvärre inte superbra. Somnar seeeent och vaknar senare...

Ha ångest:   Nix. Inte nu för tiden. Har väl haft min livs-dos av den varan (gånger 1000 typ...)

Skada dig själv med flit:   Länge sen jag slutade. Sist va väl... hmm.. tänka tänka... Ja minst tre år sen iallafall... förmodligen närmare 4-5 år sen?

Ta mediciner du inte borde ta:   Samma där... inte nu för tiden. Men har väl gjort lite dumheter i unga år. Testat diverse droger ju men det e inte mediciner, men i samband med det va det typ Valium och även testat viagra och kvinnomotsvarigheten...vad den nu heter...
Sen har det ju vart mediciner jag haft ordinerat och tagit mer av...

Vilja dö:   Haft många såna perioder men inte på många år nu :)

Drömma mardrömmar:   ...ja, särskillt när jag måste ta smärtstillande (morfinliknande). En av biverkningarna för olika morfinmediciner är just mardröömmar... Men annars är det ytterst sällan.

Drömma sexdrömmar:   Har hänt, men det är inte särskillt ofta.

Ta droger:   Har missbrukat för många år sen... då amfetamin mest men även testat hasch, gräs, kola.
Med tanke på att jag nu står på Concerta, som är liknande amfetamin, så ja då kanske man kan säga att jag på ett sätt tar nån drog?

Försöka vara annorlunda:   Kännt mig annorlunda hela livet... utan att försöka vara det. Strävat efter motsatsen istället. Att va vanlig.

Klä dig i svart:   Har nästan alltid nåt svart på mig men sällan helsvart.

Gå till kyrkan:   Vääääldigt sällan...

Gå i skolan:   Nej, vanliga skolan e ju slut för min del men jag gillar att plugga och har gått på folkhögsskola och flera olika komvux. Testat högskolan men det gick inge bra...

Röka:   ...Öööhhh... Ja. Fan va pengar det går åt till cigg... usch. Ja, jag SKA sluta...

Ha sex:   Hur ska det annars kunna bli barn gjorda ;) hihi

Ljuga:   Nix. Kanske är jag inte superärlig jämt (men oftast) men då bara för att jag håller tyst om vissa saker. Inte för att jag säger nåt annat och därmed ljuger

Hata folk:   Nej, men finns enstaka jag avskyr... men hata? Nej det kräver för mkt energi och det är de inte värda

Lita på folk:   Litar gärna på folk :)



VEM:

Saknar du:   Familj jag inte ser så ofta, vänner långt härifrån, farfar, min farbror, en väninna (alla de 3 har gått bort)

Vill du döda:   Är inte mordisk av mig så.. ingen

Rörde dig sist:   Människa: Älsklingen   Djur: Just nu klättrar katten på mig hehe

Vill du slå:   Ingen vad jag vet

Kysste dig sist:   Älsklingen såklart

Vill du kittla:   ööh.. nej

Kramade du sist:   Älsklingen där med :)

Vill du prata med:   Min sjukgymnast... ringde henne igår och ville ha nya tider... nu vill jag hon ringer.

Skrek du på sist:   Sa ju att jag inte skriker... vilket gör att jag inte minns vem jag skrek åt sist

Vill du vara som:   En vanlig Svensson...

Sårade dig sist:   ...hmm... Nåt gammalt ex? Nån gammal fd vän? Minns inte...

Vill du bli galet full med:   Gillar inte va galet full.

Gjorde dig riktigt glad senast:   Sådär så man inte kan sitta still... en vän


Fick du sms från senast:   Pappa. Om att han bokat bord på restaurang på söndag när vi ska fira lillasysters födelsedag

Ringde dig senast:   Älsklingen när han va på G hem från jobbet igårkväll

Är vackrast på jorden:   Oj. Många är vackra... alla de jag älskar är vackra. Självklart. Sånt lyser ju igenom själva utseendet och det är det vackraste som finns



HAR DU:

För många vänner:   Nej

Förföljelsemani:   Nej

Tvångstankar:   Nej

Någon annan psykisk sjukdom:   Ja.... om man räknar neuropsykiatrisk sjukdom (ADHD). De andra har jag blivit av med (Emetionellt instabil personlighetsstörning/borderline, depression, svår ångestproblematik, flera olika ätstörningar, svåra självskadebeteenden, utbrändhet)

Någon fysisk sjukdom:   Fibromyalgi, ansträngningsastma, ADHD(är ju fysiskt knas i hjärnan), reflux (pga magmunsbråck), polyneuropati.
Någon skada:   Förutom alla läkta självskador? Ja, jag har ju skadan i magen (bråcket) med 20-30 klammer i matstrupen... Brösten är väl "skadade" eftersom jag opererat dom (mindre). Nervtrådarna funkar ju inte som de ska i hela kroppen (polyneuropati) och är konstant skadade...

Färgat håret:   Ojojoj.. många många måååånga gånger... haha

Brutit några ben:   Never.

Några piercings:   Läpp(1), ögonbryn(1), näsa(1), navel(1), öronen(sammanlagt 6), tungan(1). Just nu har jag bara smycka i navel och tunga.

Egen dator:   Ja... min nya HP såklart. Gemensamt med älsklingen har vi "servern/mediacenter" och så ska vi väl bygga ihop ytterliggare en med alla gamla delar vi har efter vi bytt ut o haft oss haha. Men jag använder nästan bara min lilla bärbara

Bra självförtroende:   Tycker det blivit rätt bra faktiskt, men lagom. Inte överdrivet för det vill jag inte ha

Kysst någon:   :) Jaaaaa...

Haft sex:   :) Jaaaaa...

Köpt kondomer:   Ja, men för många år sen

Tagit nakenbilder:   Haha, jajamensan. Fröken Mezza har tagit "dokumenterande bilder" på sig själv. För många år sen och många förhållanden sen även snuskbilder.
Tro´t eller ej men jag har faktiskt tom jobbat som krokimodell! Finns ett gäng människor som har nakenteckningar på mig... även varit modell på konsthögskola där eleverna gjorde 3D-modell av mig i lera.

Sagt jag älskar dig till någon idag:   Ja... till älsklingen när han drog till jobbet :)

Bjudit ut någon:   Ja. Både på krogen och olika käk/fikaställen

Varit kär:   Jaaaaaaa... många gånger!

Dumpat någon:   Japp

Stulit någonting:   Åkte fast för stöld som 17-åring (klassades som stöld pga mängden/värdet, inte snatteri)

Lämnat landet:   Både rest en del och bott utomlands.

Tuttat eld på nåt:   Ja, många saker (inkl mig själv hmm..) men aldrig större grejer eller som nåt som kan liknas med pyromani eller samhällsförstöring.

Gjort något olagligt:   Japp.



HUR:

Går du:   Beror på dagsläget i smärtan... Ibland haltande, ibland skuttande, ibland tungt, långsamt eller raskt.

Fördriver du tiden:   Med datorn, hem-sysslor, katt-kelande, mysande med älsklingen osv.

Mycket pengar har du:   Inte mycket mycket men tillräckligt för att ha det okej :)

Tjänar du pengar:   Vet i katten om det räknas som "tjäna" när man får pension/sjukersättning från FK?

Ofta diskar du:   Kör igång minst en maskin om dagen (liten bänkdiskmaskin) men kan bli 2-3 oxå

Ofta städar du:   Inte jätteofta, men håller det iordning så det inte behövs oftare. Damsugar typ aldrig, inte heller svabbar. Det gör älsklingen (pga att jag får vidrigt ont av just det)

Många stör du dig på:   Olika... mitt morronhumör är inte superbra och då stör jag mig på de flesta ;)

Ofta träffar du din familj:   Inte jätteofta men ändå regelbundet. I snitt kanske 1 gång i månaden?



TROR DU

Att du kommer bli något:   Jag är redan nåt... Dels är jag undersköterska/mentalskötare, men främst är jag just JAG. En människa med värde. Därför är jag något.

På gud:   Ja

På rymdvarelser:   Verkar osannolikt att vi skulle va ensamma i universum...

Att folk tycker om dig:   Ja det känns som folk gör det :)

På ett liv efter detta:   Tror på nåt... nåt mer. Men vet inte vad.

Att fiskar kan tänka:   Nej, för att tänka krävs särskillda kognitiva funktioner. Inte ens människan har förmågan att tänka förrän vi levt ett tag (mer om det: läs om tex Piagets teorier om kognitiv utveckling). Däremot kan nog fiskar uppleva saker instinktivt och handla instinktivt. Men tänka? Nej, om de lär sig ett beteende så är det för att de lärt sig mönstret i det, inte för att de föreställer sig hur målet är flera steg framöver.

Att du kommer leva länge:   Tror jag nog blir en 80+ iallafall :)

Berörd...

Jag har inte skrivit nåt om Norge, men idag läste jag en sak i expressen som fick tårarna att titta fram...
Jag tänkte dela med mig av det...

För att underlätta har jag överatt det till svenska, hoppas och tror det är korrekt.

16-årige Ivar Benjamin Østebø överlevde terrorn på Uöøya.
Nu har han skrivit ett brev till misstänkte terroristen Anders Behring Breivik, som har publicerats på Dagbladet.no. Du kan läsa hans brev här:

Bäste Anders Behring Breivik


Många av mina vänner jag träffade på Utøya dödades, och det är du som är förövaren. Du är den mannen som av ren tillfällighet inte dödade mig, jag är lyckligt lottad.
Du kanske tror att du har vunnit. Du kanske tror att du har förstört Arbetarpartiet och människor världen över som är ansvariga för ett mångkulturellt samhälle genom att döda mina vänner och kamrater.
Vet att du har misslyckats. Du har inte bara samlat världen, du har satt våra själar i brand, och som aldrig förr är vi nu alla tillsammans.
Du refererar till dig själv som en hjälte, en riddare. Du är ingen hjälte. Men en sak är säker: du har skapat hjältar.
På Utøya den varma julidagen skapades några av de största hjältarna världen har sett, du samlade alla världens folk. Svarta som vita, män som kvinnor, barn som vuxna, röda som blå, kristen som muslim.
Du har gjort dina offer till martyrer, till odödliga, och du har visat världen att när en person kan visa så mycket hat som du har gjort, hur mycket kärlek kan vi inte då visa när vi är tillsammans?
Människor jag trodde hatade mig har gett mig kramar på gatan, folk jag inte har haft kontakt med på många år har skrivit 300-400 ord om hur mycket det betyder för dem att jag överlevde.
Vad kan du säga om det? Har du ödelagt något? Du har förenat oss. Du har dödat mina vänner, men du har inte dödat vår sak, våra åsikter, vår rätt att uttrycka oss. Muslimska kvinnor har kramats av slumpmässiga norska kvinnor på gatorna i sympati, och ditt mål var att skydda Europa från Islam? Ditt verk hade motsatt verkan, vi har istället skapat gemenskap.


Du förtjänar inget tack, du förtjänar att höra om din plan fungerade.
Många är arga, du är den mest hatade mannen. Jag är inte arg. Jag fruktar dig inte. Du kan inte röra oss, vi är större än du. Vi svarar inte ont med ont, som du ville.
Vi bekämpar det onda med det goda.
Och vi vinner.


Denna mannen, terroristen, förtjänar inte publicitet på annat sätt än just detta.
Offrena, anhöriga, berörda på annat vis, världen, mänskligheten... VI förtjänar publiciteten, de som dog förtjänar att hedras och minnas.
Att vända något så hemskt till kärlek, gemenskap och omtanke... DET är stort, DET är... Ja det är fanimej underbart och fantastiskt. Det är en bedrift som saknar motstycke...