Sitter på terassen under parasollet. Helvete vad varmt det är! De få vindar som letar sig hit njuter jag av!
Men jag är gnällig. Riktigt jävla gnällig. Irriterad till tusen men inte över nåt alls egentligen.
PMS. Ja, idag satte pms:en fart. Suck.
Det är dessa dagar jag får mitt "onyttiga tänkande". Det är nu jag vill ta en näve benzo och bara slippa va så jävla medveten.
Men jag gör det inte. Jag äger inga benzo-piller, och har inte gjort på över ett år.
Ja,för ett år har jag varit ren från benzo nu ju.
De första gångerna jag hade PMS efter jag slutat med benzo var inte kul. Inte alls! Den psykiska abstinensen var fruktansvärd. Suicidtankarna intensiva. Självhatet enormt. Att pms:en skulle bli så hemsk utan benzo var en tanke som inte slagit mig alls under avgiftningen. Blev lite av en chock faktiskt. Men jag klarade ju det. Gång efter gång.
Jag vill gå o lägga mig igen. Krypa ner under täcket o inte va med idag.
Men.. nej, det går inte. Sängkläderna är i tvättmaskinen, och jag orkar inte bädda rent... just nu!
Vankar fram o tillbaka. Pysslar med nåt i 5 minuter innan jag blir less på det. Vankar lite till... pysslar med nåt annat... osv osv osv.
Suck
pms är som ett extraspöke där i bagaget av skit... jag har ibland funderat allvarligt på riktigt att be om att få hela paketet bortplockat och bli försatt i klimakteriet. för att leva i pmshell, är ingen barnlek. speciellt inte när tusen andra saker svirrar i hjärnan.
SvaraRadera