När jag vaknade imorse hade jag bara en tanke.
Ska jag till sjukgymnasten idag???
Så jag gick upp o kollade i kalendern. Nej det skulle jag inte. Sjukgymnasten e imorrn. Däremot skulle jag träffa min samtalskontakt på psyk kl 10 idag.
Tur att jag kollade! Det var nämligen sista gången innan hennes semester.
Ja, jag har varit en total virrpanna senaste månaden. Mer än vanligt asså.
Jag glömmer saker hit o dit och det känns som jag bara rusar från det ena stället till det andra. Så är inte fallet dock! Jag har lite grejer då o då, men inte hela tiden.
Men trots det så KÄNNS det som det.
Vet att det är den inre stressen, utbrändhetssymtomen och en massa annat som gör det. Som alltså skapar känslan av att aldrig hinna med, att jag aldrig känner mig utvilad, lugn, i tid med vad som ska ske och sker.
Jag hatar denna förvirring. Detta läge där jag bara känner mig totalt osammanhängande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv en kommentar! Jag blir så himla glad då! Tack!!!