I perioder

Trots att jag har konstant ont, så är det (som tur är inte alltid?) i perioder extra jobbigt.
Inte bara smärtmässigt, utan även psykiskt.
Nu är det en sån period.

Jag är så vansinnigt trött på att ha ont!

Framtiden känns inte rolig. Planerna känns omöjliga. Deppet e värre...
Hur länge är det meningen att en människa ska klara av denna smärtan?

Hade jag inte vetat vad det var (asså att det är fibron) så hade jag legat på sjukan nu och krävt att det skulle fixa vad det nu är som är fel.
Jag hade krävt höga doser morfin intravenöst.

Men jag vet vad det är... och tyvärr vet jag även att sjukvården skiter i om jag kommer in pga smärta om jag har just fibro-diagnos.
För nej, det syns inte nåt fel, och därför fattar folk i regel inte hur fruktansvärt det är.
Visst... morfin intravenörst ger bara tillfällig lindring.. men so what! Man behöver paus ibland!

Vad jag egentligen menar är, att om jag haft samma smärt-nivå, men det varit tex blindtarmen... så hade jag inte nekats starka smärtlindrande. Men nu är det inte nåt som syns på testar, prover eller nåt som man kan operera.
Så trots outhärdlig smärta... har jag ingen möjlighet till bättring trots att det finns bra, starka medel för det.

Såna här dagar känns det som att inget är särskillt meningsfullt. Framförallt känns det som att jag inte är tillräckligt mkt värd för att få hjälp...

Jävla fibromyalgi