Idag önskade jag verkligen av hela mitt hjärta att jag hade varken familj eller vänner... För då skulle jag ju faktiskt kunna skita i detta som tydligen kallas liv.
Nu känns det lite bättre. Jag har fått gråta ut och inser att jag måste stå ut med livet. Dock tycker jag det är vansinnigt orättvist att jag måste det.
Huvudvärk efter alla tårar, men iallafall på mer acceptabelt humör.
Jag klättar väl snart upp på stegen igen... tillbax till orken... eller nåt
Sorry för deppiga inlägg... men jag är inte alltid så jävla bra...
Många styrkekramar till dig <3
SvaraRaderaTack för din kommentar ! Jag blev sjukskriven januari ut, inget mer. tkr det är sjukt. Kommer inte få dom kurser jag går nu heller för att jag inte orkar vara i skolan. Försökte få förlängd sjukskrivning, men neej, det gick ju inte.. Hatar dehär, för jag orkar inte med skolan, att plugga oså. Jobba skulle jag klara av, då har man inga prov o läxor, men inte skolan... :( Puss o kram, kämpa på!
SvaraRadera