Mår bra :)

Psykologen idag. Va ett bra tag sen sist och vi har bara lite strö-samtal då o då nu.
Hursomhelst så babblade vi på, hon kollade lite snabbt i pappret man alltid får fylla i innan besöket (snabb-test enkelt om var man ligger i måendet psykiskt). Kanonpoäng på det.. bara 4 p. Vet att jag innan landade på mellan 20 och 30 (inte enligt nån allmän skala, skalan e bara enligt just det formuläret).

Jaja, vi snackade på. Babblade lite om hur mitt mående i stress och prestationsväg är och det e ju bra. Vant mig vid det jag tränat på med henne, nämligen att inte va så j-a mkt till lags hela tiden, inte anpassa mig efter andras åsikter för att slippa diskussioner etc. Det går utan att jag tänker på det nu. Och effekten har ju blivit slående: Vet bättre vad Jag vill, vet mitt värde, har mindre stress och kontrollbehov, prestation... vaddå? Jag behöver inte "prestera i korrekt bemötande till vänner", det räcker att  jag e jag.
Sånt känns skönt att få naturligt. Visst krävde det en massa slit och i övergången va det inte kul alls med diskussioner hit o dit, skuldkänslor och konstant känsla av att vara Fel fel fel. Inte tillräcklig osv. Men skam den som ger sig! Nu e det bra balans i det där och självkänslan har fått fart den med. Självförtroendet med föresten... Jag känner mig mer värd och bättre som människa nu än vad jag gjorde när jag alltid strävade efter perfektion och topp-prestanda i allt...

Det är verkligen härligt att kunna säga (högt eller i tanken) att "Jag tycker om mig själv" och veta att jag verkligen menar det. KÄNNA att jag menar det.

Snackade en del om smäärta med och hantera den o så. Har äckligt ont för tillfället (mest handleder och fingrar) och det frestar på. Men jag laddar med positiv energi och då är det lättare att orka med smärtan.
Positiv energi... i form av minskad stress, känslan att va här o nu, bra tankar, bra inställning till saker osv.
Ex: Imorrn ska jag träffa vännen V på fika i stan. Kul! Jag vet när jag ska va där o så, men jag stressar inte upp mig. Jag vet att jag har tid på mig att kolla busstider etc.
Innan kunde nåt sånthär istället innebära: Planering med bussar etc minst 2 dar innan. Kläd-planering 1-2 dar innan. Förberedelse av stads-stress: en vecka innan. Förberedelse mentalt: 3-7 dar innan. Prestationsförberedelse: 3-7 dar innan...
Fatta vad mängder med energi jag la på en enkel fika innan!
Nu har jag inte ens bestämt kläder, jag känner mig lugn med att va i stads-vimlet, jag tänker inte på hur jag ska bete mig när vi möts, jag stressar inte med att kolla bussar o sånt. Jag tar helt enkelt fikan som den kommer! Jag tänker inte va nåt jag inte e naturligt med typ engagemang eller beteende. Sånt hade jag alltid dunderkoll på innan. Why??? Vad ger det mig mer än dålig stress?
Nä, jag vill slappa med en fika, that´s it. Tar det som det kommer helt enkelt.

Jaja... nåt jag BORDE nu däremot är att fixa älsklingens mat tills imorrn. Mat-låda asså... Händerna vill inte det men jag får se om jag kommer på nåt enkelt.

Tjo på er!