Senaste veckorna har min smärta utvecklats på ytterligare ett sätt.
Ett sätt som påminner extremt mycket om hur det var när jag var anorektisk.
Jag får nämligen ont när jag sitter.
På exakt samma vis som det känns när man är gravt underviktig och sitter på en hård stol.
Det känns som att jag inte har någor mellan stolen och bäckenbenen. Som om rumpan försvunnit. Som att jag sitter rakt på skelettet.
Inte alls skönt.
Och jag lovar... jag HAR en rumpa. Det BORDE inte kännas såhär... men det gör det ändå.
Likadant är det med flera andra ställen på kroppen.
Det känns inte som jag har något kött på vaderna och låren. Det känns som att fotsulorna är borta och jag går på bara benet.
Underarmarna har oxå börjat med detta otyg...
Idag är en big big painday.
Sjukgymnastiken igår innebar en del joggande på studsmatta och det tyckte tydligen min kropp inte alls om.
Dessutom har mina armar fått spel. Jag har vaknat femtielva gånger inatt pga hela armarna somnat. Nej, jag ligger inte så att de kläms... men de vrålsover ändå :S
Ska ta upp allt detta med dr Pain nästa vecka...
Idag blir det alltså inte många knop gjorda.
Jag blir extremt klumpig dessa skit-dagar oxå, och jag har redan tappat ciggen ett antal gånger, fumlat med knäckebröd och leverpastej, snubblat en massa, slagit i diverse saker, hällt kaffe utanför muggen osv...
Wihooo... what at wonderful day...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv en kommentar! Jag blir så himla glad då! Tack!!!