Gammalt inlägg Avgiftningen

9 juli 2009 klockan 18:43
Depp
Längtar hem. Ligger i sjukhus-sängen som gnisslar vid minsta rörelse. Tittar ut och kommer på hur less jag är på utsikten som bara är grå betong. Hoppas på min första natt-permis imorgon. Jag behöver det.
Det handlar inte längre om att jag bara VILL.
Nej, jag BEHÖVER det om jag inte hjä bli totalt knäpp här.

Säga vad man vill, men jag är less på att bo med knarkare och alkisar. Det må vara att jag missbrukar, men jag vill inte bo med missbrukare för det.
Jag vill hem... Hem till en lägenhet får man kan prata om annat än knark piller och alkohol. Annat än dumma erfarenheter eller olika behandlingshem.
Slippa gå omkring med försiktighet för att inte kliva i piss spya eller snorkråkor. Jag skulle kunna slicka rent golvet hemma utan att bli äcklad, efter mitt besök här. Man blir minsann härdad på avgiftning.
Det ska bli totalt underbart att duscha utan inneskor...
Underbart att kunna gå omkring barfota...
Shit vad jag kommer njuta av att vara hemma när jag kommer härifrån! Sanslöst!
Jag har varit här en månad nu... Det är länge... För länge...
Jag vill laga mat, jag vill se på vettig tv, jag vill ställa mig på balkongen mitt i natten och ta en cigg i mån-ljuset...
Det är verkligen: Borta pest, hemma bäst...