Bussen...

Placerat rumpan på ett slitet säte på bussen nu. Ska fira syrran. Underhåller mig med internet/datorn på vägen.
Är en sån där bussresa som innebär transport genom mindre roliga områden, med mindre roliga människor. Lika bra att distrahera sig då...

Älsklingen fick ett ryck innan... han har sen igår tjatat om att han e sugen på bullar. Såna där släta bullar med kardemumma.
Så efter en cigg o ännu mer prat om bullar, tog jag fram kokboken o rabblade medand han blandade o knådade.
Nu finns ett större antal klara, och eftersom jag inte är så himla förtjust i dom, så lär han nog äta de flesta ;)
Jag däremot ska äta tårta hos syster :P hehehe

Nu tänker jag låta som en gammal tant:
Oj! Fyller hon REEEEDAN 27 år!?!? Oh hjälp vad tiden går!
...och det blir såklart ännu en påminnelse för att även jag blir äldre :S Jaja, än e jag ju inte död, så lite till ska jag nog hinna med innan liemannen knackar på dörren :P
Men jag har ändå tutat förbi mer än 1/3 av livet...

Igår skrev en vän på FB en fråga. Hon undrade hur livet ser ut idag jämfört med vad man trodde det skulle se ut för 10 år sen.

Jaaa... jag hade väl nån såndär flygande tanke om att jag iallafall skulle va 2-barnsmamma, bo i villa, ha körkort, pluggat klart de första 5½ åren på läkarlinjen och gjort (eller påbörjat) en kirurginriktning...
Jag trodde eller iallafall hoppades att jag skulle stå lutad mot staketet till tomten o babbla med grannfrun...

Nu blev det ju inte så... verkligen inte.

Men så himla fel har de här senaste 10 åren ändå inte varit.
Jag har fått en massa jag inte hade en vildaste aning om.
Jag har fått lära mig bra mkt mer om mig själv an jag trott. Jag har lärt mig hantera de svåraste stunderna och många gånger gått stärkt ur det.
Jag har haft lån, kronofogde och utmätningar under tiden, vilket har gett mig enormt mkt bättre koll på ekonomin och värderar mkt mer stabil ekonomi än tidigare.
Jag har träffat en himla massa människor i mitt liv som betytt så mkt mer än grannfruns snack över staketet.
Jag har fått lära mig mer om den svenska lagen... bra som dåligt. Inom äktenskap, sambolagar, LPT, rätter och skyldigheter osv.
Jag har pluggat konst, allmäna ämnen och skaffat mig behörighet som även mentalskötare (inte bara undersköterska).
Jag har jobbat med plastikkirurgi/skönhet på en framgångsrik klinik.
Jag har visserligen inga egna barn än, men jag har flera syskonbarn.
Jag har lärt mig baksidan av både mediciner och droger. Även klarat mig ur ätstörningar o självskadebeteende. Och jag vet att även det svåraste ofta går att genomföra.
Jag har lärt känna min kropp i varje milimeter...inte bara på utsidan, utan även lärt mig om anatomin inuti mig.
Jag har bott i kollektiv.

Det är faktiskt en himla massa som jag fått vara med om som jag inte trodde.
Idag lockar inte livet jag trodde jag skulle ha. Nej, idag njuter jag istället av hur det blev. Och jag är glad för det!
Jag har min underbara älskling, min katt lever än, vi har en fin lägenhet oi en ort jag trivs i, jag har familj o vänner. Jag har pengar till mat.
Och... såklart:
Jag har ju Er!

Mina fina bloggläsare.

Hade jag inte varit med om allt jag gått igenom senaste 10 åren, så hade jag kanske inte ens bloggat. Och om jag hade gjort det, ja då vet i katten om det blivit en så intressant blogg egentligen.